Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - balkong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
balkong′ (ett slags utbyggnad): ytterst av
ital. balco′ne, av ett langobardiskt balko
bjälke (ty. Balken)
balla′d (episk-lyrisk dansvisa, från
medeltiden el. romantiken, folkvisa, folklig
sångdans): av fra. ballade; av
provensalska ballada dansvisa, sångdans, till
verbet ballar dansa; jfr 2 bal
ballast: se barlast
ballerina: se 2 bal
ballisti′k (läran om avskjutna kroppars
rörelse): modern bildning på grek.
verbet ball′ein kasta
ballong′: av fra. ballon, av ital. pallo′ne
stor boll, avledning av pall′a boll, kula,
med samma bet.; av germ. ursprung
(ty. Ball boll); jfr boll, 1 bal
ballop′tikon (ett slags projektionsapparat,
episkop): namn på ett amerikanskt
fabrikat
ballotera omrösta med kulor: av fra.
ballotter, till ballotte (diminutiv av balle
boll, av germ. ursprung), redan på
1400-talet känt i bet. ’kula använd vid
hemlig omröstning’
ballra sladdra, skvallra: med
motsvarigheter i andra nord. och germ. språk,
ljudhärmande liksom det besläktade
bullra
balneologi [-ålågi′] läran om bad: bildn.
av lat. bal′neum bad och grek. log′os
lära
bal′sam välluktande olja el. salva,
lindring (på sår): över ty. Balsam, ital.
balsamo av grek. bal′samon med samma
bet.; ytterst av semitiskt ursprung, jfr
bisam. Härtill balsamera
balsami′n (en prydnadsväxt, Impatiens):
av fra. balsamine, av medeltidslat.
balsami′na, en bildn. på balsam; av växten
bereddes fordom en sårbalsam
baltisk som hör till Östersjön (Baltiska
havet; även baltiska länderna, b.
språken): liksom ty. baltisch, eng. Baltic av
lat. (mare) Balticum; ett hithörande
subst, ingår i ortnamnen Stora o. Lilla
Bält; möjl. besläktat med bälte,
sålunda: ’havet som utgör ett bälte (kring
de nordliga länderna)’
balustra′d bröstvärn, räckverk: av fra.
balustrade, bildat på fra. balustre (ital.
bala′ustro) pelare i balustrad, av grek.
bala′ustion granatblomma
(kolonnkapitälet liknade granatblommans foder)
bam′bu (ett trädliknande gräs): ytterst
ett malajiskt ord
ban slagyta på hammare: av lågty. bān
den flata delen av hammarhuvudet;
möjl. samma ord som bana
bana: fsv. bana, da. bane; av lågty. bane
(ty. Bahn) öppen o. jämn plats el.
väg; av ovisst ursprung
bana′l alldaglig, utsliten, platt: av fra.
banal, urspr. med bet. ’påbjuden till
allmänt bruk, gemensam för ett större
område, allmännyttig (motsats:
originell)’; till fornfra. ban påbud,
befallning; förbud; rättsområde, av germ.
ursprung; jfr bann. Härtill banalite′t;
banalisera
bana′n: av spanska eller portug. bana′na,
trol. ett från Kongoområdet
stammande ord
band: fsv. isl. band; gemens. germ. ord,
besläktat med binda; se bända
bandage [banda′sj] förband: av fra.
bandage, avledning av verbet bänder
förbinda, av germ. ursprung; jfr binda
banderoll′ liten flagg, vimpel; band el.
remsa kring förpackning: av fra.
banderole; av ital. banderola, eg. ’litet
band’
bandi′t stråtrövare; skurk, bov: av fra.
bandit, av ital. bandito förvisad, av
germ. ursprung; jfr bann
ban′dy (ett bollspel på is): av eng. bandy
slå fram och åter (om boll); bildn. på
fra. bander binda om, upp, ut; av germ.
ursprung (se bandage). Härtill
bandyklubba: eng. bandy
bane dråpare; död: fsv. isl. bani; gemens.
germ. ord med osäker härledning. Härtill
baneman, -sår
bane′r fana, fälttecken: ytterst av fra.
bannière med samma bet., bildat på ett
ord ban′da tecken, av germ. ursprung
bang rädd, ängslig (vard., dial.): av
likbet. ty. bange; av prefixet be- och
ånge rädd, besläktat med ånger,
ångest
ban′jo gitarrartat instrument, urspr.
brukat av negrer i Afrika: av ett
senegambiskt ord för luta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>