Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - begåvad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beträda; gå över; begå; jfr
likbegängelse
begåvad (rikt) utrustad (särskilt i fråga
om anlag): liksom da. begavet efter
likbet. ty. begabt; till subst, gåva (av
ty. Gabe). Härtill begåvning (da.
begavelse)
begära: av lågty. begeren (ty. begehren);
besläktat med gärna. Härtill begärlig,
begärelse
behaga: av lågty. behagen (ty. behagen);
till senare leden besläktat med bohag;
jfr också misshaga. Härtill behag,
behaglig
behaviorism [biheviåris′m] (en
amerikansk psykologisk forskningsriktning,
som studerar mänskliga beteenden o.
beteendemönster): av amer.-eng.
behavior beteende
behov: av lågty. behôf (ty. Behuf); jfr
behöva, 2 hov
behå brösthållare (damplagg): efter
förkortad skrivning b. h.
behäftad: av äldre ty. (lågty.) beheftet
med bl. a. samma bet.; jfr 2 häfta
behändig: av lågty. behendich med
samma bet. (ty. behendig), eg. ’som är till
hands’; jfr händig
behörig: av lågty. behörich (ty. behörig)
med bl. a. samma bet.
behöva: av lågty. behöven; jfr behov
beige [bä′sj] ljust grågul: av fra. beige,
av ital. bamba′gia bomull
beivra nitälska för, ivrigt främja; skarpt
uppträda mot, söka få bestraffat: efter
ty. beeifern med samma bet.; till ty.
Eifer iver, se iver
bej (turkisk titel): ytterst av turk. beg
furste; herre; jfr bergamott
bekajad behäftad, ansatt, besvärad: trol.
av ett lågty. verb, motsvarande holl.
bekaien, av oviss härledning
bekant: av lågty. bekant (ty. bekannt);
egentl. part. av bekänna
beklaga klaga över ngt o. dyl.: fsv.
beklagha; av likbet. mlt. beklagen; se
klaga. Härtill beklaglig, beklagansvärd
beknip (komma i b. i klämma, i
trångmål): sannolikt ett från lågty. lånat
uttryck; mlt. beknijpen sätta i kläm;
jfr 1 knipa
bekräfta: av lågty. bekreften taga med
våld; skydda med våld (ty. bekräftigen
bekräfta); jfr kraft, inkräkta
bekväm: av lågty. bequême (ty. bequem),
besläktat med 2 komma, eg. ’lämplig
att komma’
bekymra: av lågty. bekümmeren (ty.
bekümmern); av lågty. kummer sorg
bekyttad rådvill, bekymrad; ängslig:
syd-sv. ord, möjl. sammansmältn. av
bekymrad och betuttad
bekänna: av lågty. ty. bekennen, egentl.
’göra känd, bekant’; jfr bekant,
känna
belacka: trol. av ett lågty. ord,
motsvarande holl. belakken; jfr 1 lack
belamra: av lågty. belammern med
samma bet., möjl. besläktat med lam
belanga angå, beträffa: av mlt. belangen;
jfr ty. belangen, eng. belong med
liknande bet.
belemni′t vätteljus (ett slags förstening):
bildn. på grek. bel′emnon pil
belevad: av lågty. belewt, egentl.
’omtyckt’ (ty. beliebt); även ’hövlig, med
fint sätt’. Härtill belevenhet: av lågty.
belewthed
belladonn′a (en växt, Atropa belladonna):
ett från 1700-talet i litteraturen infört
ord, utgående från ital. bella donna
skön dam; folketymologisk ombildn. av
medeltidslat. blado′na Solanum nigrum
belletris′t skönlitterär författare: bildn.
på fra. belles lettres skönlitteratur
belling (det avdragna) skinnet på renens
ben: samma ord som benling
bell′is tusensköna: av lat. bell′is med
samma bet.
belli′t (ett sprängämne): modern bildn.
på lat. bell′um krig
belopp: av likabetydande lågty. belôp el.
ty. Belauf, med anslutning till det
inhemska lopp; jfr belöpa sig: av lågty.
belôpen (ty. belaufen)
belvedä′r utsiktstorn: av ital. belvede′re
egentl. ’vacker utsikt’ (till bello vacker
och vede′re se)
belåten: fsv. belatin, perf. part. av
verbet belata överlämna, förse, från
mlågty. belaten; jfr låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
