Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - belägen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belägen: fsv. beläghin, av lågty. (ty.)
belegen med samma bet., egentl. perf.
part. av lågty. beliggen ligga, befinna
sig
belägg bevis, exempel, citat: av ty. Beleg
belägga: fsv. belæggia omgiva; betäcka;
av lågty. beleggen med samma bet.
belägra: av lågty. belegeren (ty. belagern)
med samma bet.; jfr läger
be′läte: fsv. bilæte, isl. bilæti; av
fornlågty. bilithi med anslutning till läte i
bet. ’uppförande’; egentl. samma ord
som bild
belöpa: se belopp
bemedlad försedd med (ekonomiska)
medel, förmögen, välbärgad: efter likbet.
ty. bemittelt, egentl. part. till bemitteln
förse med medel
bemyndiga ge myndighet, fullmakt åt
ngn: trol. efter mönster av da.
bemyndige till myndig
bemäktiga sig: av likbet. ty. sich
bemächtigen, bildn. till mächtig, se mäktig
bemäld (bemält) omtalad, nämnd: efter
likbet. ty. bemeldet, ombildat efter
mäla
bemänga uppblanda, tillblanda: fsv.
bemængia; från likbet. lågty. bemengen
bemärka innebära, betyda; iakttaga;
påpeka: trol. efter mlt. och ty. bemerken
med samma bet. Härtill bemärkelse
innebörd, betydelse
bemästra behärska, övervinna: efter ty.
bemeistern med samma bet.
ben: fsv. ben, isl. bein; gemens. germ.
ord (ty. Bein, eng. bone), trol.
substantivering av adj. isl. beinn rak (se
bena); f. ö. av dunkelt ursprung
bena (i håret): bildn. på adjektivet sv.
dial. ben rak (no. bein, da. ben);
ursprunget dunkelt; jfr ben
benedikti′nmunk: efter Be′nedikt av
Nur′sia, det västerländska
munkväsendets grundläggare (förra hälften av
500-talet)
beneficeföreställning [benefis′-]
föreställning till förmån för ngn: förra
sammansättningsleden fra. bénéfice, av lat.
benefic′ium välgärning
benign′ godartad (om sjukdom, svulst o.
dyl.): av likbet. lat. benig′nus; jfr
malign
benling (belling) del av en djurhud, som
suttit på benen: av lågty. beenlink
diminutivform av been ben
benrangel: no. beinrangel med samma
bet.; till rangla vackla, ragla
bensi′n: modern bildn. 1834 (ty. Benzin,
fra. benzine) på medeltidslat. benzoe; se
bensoe
ben′soe (namn på vissa välluktande
hartser): medeltidslat. benzoe, trol. av arab.
lubên-gāwî bensoe-harts
bensol [-så′l]: modern bildn. på bensoe;
se d. o.
benägen: fsv. benäghin, trol. ett lågty.
lånord (jfr likabetydande holl. genegen);
till verbet nîgen böja sig (jfr niga),
alltså egentl. ’böjd’
berama: av lågty. beramen med samma
bet.; jfr ramma
ber′beris (en buske): av medeltidslat.
ber′beris med samma bet., möjl. av arab.
ursprung
bereda: fsv. beredha, av mlt. berêden (ty.
bereiten) med samma bet.; jfr redo
beredd redo, färdig; villig: av likbet. mlt.
berêde (ty. bereit), med anslutning till
part. av verbet bereda
beredvillig: efter likbet. ty. bereitwillig,
adj.-bildning på -ig till bereit beredd
och Wille vilja
berg: fsv. bærgh, isl. berg; gemens. germ.
ord med släktingar i andra indoeurop.
språk; besläktat med borg
bergamott′ (ett slags päron): av fra.
bergamotte, av ital. bergamott′a; trol. av
turk. beg-armudi furste-päron; jfr bej
bergis franskbrödslimpa beströdd med
vallmofrön, även barkis (Göteborg):
egentl. judiskt sabbatsbröd, över vilket
välsignelse läses; av hebr. beracha′
välsignelse
bergslag: sammansättn. av berg och
det neutrala ordet 2 lag, vars bestämda
pluralform lagen fattats som singularis;
därav Bergslagen; jfr Roslagen; se
rospigg
bergtagen förtrollad, ifrån sig, fängslad
av ngt: egentl. ’lockad in i berget av
trollen’ (enl. äldre folktro)
beribe′ri (en sjukdom): över eng. från
singalesiskt (Ceylon) beri-beri mycket
svag, av beri svag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
