- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
44

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bittida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lågty. nicht dat bitterste, en förstärkt form
av nicht en bitte icke en bit (jfr da. bitte
liden
)

bitt′ida: av lågty. bitîde (jfr ty. bei Zeiten)
i tid; jfr da. betids i rätt tid

bitumen [-u′-] (mörkfärgat, tjockt el.
fast material, bl. a. jordbeck, asfalt,
petroleum): av lat. bitu′men n. jordbeck;
jfr betong. Härtill bituminös [-ö′-]: av
lat. bitumino′sus rik på jordbeck

bivack′, bivuak′ en trupps nattläger
under bar himmel: av fra. bivouac, trol.
av ett lågty. (holl.) bîwake fältvakt

bivalen′t tvåvärdig: bildn. av 2 bi och
lat. val′ens värd

bjuda: fsv. biuþa, isl. bjóða; gemens.
germ. ord (ty. bieten, eng. bid) med
grundbet. ’meddela’, varav dels
’befalla’, dels ’erbjuda’, dels ’inbjuda’;
med besläktade bildningar i andra
indoeurop. språk; jfr bud, 1 båda, 1
både

bjugg korn (sädesslag, Hordeum):
numera levande blott i sydvästliga dial.;
fsv. biug, isl. bygg; da. byg, no. bygg;
trol. bildat på roten till orden bygga
och 2 bo i bet. ’odla, så’

bjäbba: känt fr. 1526; ett ljudhärmande
ord, egentl. om hundars gläfsande.
Härtill bjäbbig; bjäbber

bjäfs grannlåt: äldst ’frans, bård,
garnering’; sv. ord, känt fr. o. m. 1600-t.;
av okänt ursprung

bjälke: fsv. biælke, isl. bjalki; nord. ord,
nära besläktat med balk

bjällra: en trol. från dial.-verbet bjällra
utgående ombildn. av fsv. biælla, ännu
i dial.; besläktat med ty. betten skälla

bjärkörätt (medeltida stadsrätt): fsv.
biärkøa rätter, fda. biärkerät, fno.
biarkeyiarréttr. Förleden är gen. av
ortnamnet Biarkøy, fsv. Biärkö, nu
Björkö i Mälaren, där under vikingatiden
en viktig handelsplats låg. I latinska
källor (Rimbert, Adam av Bremen)
omformades namnet till Birca.
Efterhand (och särskilt efter Birkas
undergång på 900-t.) fick b. en allmän,
appellativ betydelse av regler och lagar
som gällde på en handelsplats (köping,
stad), t. ex. Nidaros, Lödöse, Slesvig,
Stockholm

bjärt: fsv. biærter, isl. bjartr; gemens.
germ. ord (eng. bright) med släktingar i
andra indoeurop. språk; jfr börting

bjässe: no. besse stor, grov karl, trol.
samma ord som sv. dial. bjässe björn,
isl. bersi

björk: fsv. biork, isl. bjǫrk; gemens.
germ. ord (ty. Birke, eng. birch) med
släktingar i andra indoeurop. språk

björkna (en karpfisk): nära besläktat med
björk (beroende på fiskens färg)

björn: fsv. biorn, isl. bjǫrn; nord. ord
med nära släktingar i andra germ.
språk (ty. Bär, eng. bear); trol. även
besläktat med adj. brun

björntjänst (göra ngn en b.): efter La
Fontaines fabel om en björn, som för
att jaga bort en fluga från en sovande
man kastade en sten i hans panna och
därmed dödade honom

1. black (i uttrycket en b. om foten):
urspr. träklump, för att hindra betande
hästar att löpa bort och fångar från
att rymma: fsv. blak, nisl. blökk f.
träkloss, no. blokk; besläktat med block

2. black (om hästars färg) blekgul,
blekbrun (särsk. Svealand och Norrland): av
fsv. isl. blakkr; nord. motsvarighet till
ty. blank, varav sv. blank; för
betydelseväxlingen ’blekfärgad’ — ’glänsande,
vit’ jfr blek

blacka (tidnings-): sv. dial. blakka stort
blad (t. ex. av kål, näckros), isl. blaðka,
avledning av blad

blad: fsv. isl. blað; gemens. germ. ord
(ty. Blatt, eng. blade), avlägset släkt
med blomma; ta bladet från munnen
säga sin mening rent ut (efter en tids
tystnad), sjunga ut ordentligt; bildl.
uttryck, trol. i motsats till hålla mun,
urspr. hålla handen (bladet?) för
munnen

bladas′ka stor smutsfläck (vard.):
utvidgad, expressiv form av blaska;
ljudmålande; jfr pladask

bladdra prata strunt, svamla (vard.): sv.
o. no. dial. bladdra med samma bet.;
variantbildn. till pladdra, sladdra;
ljudhärmande; jfr också blarra

1. blaffa kluns (snus-, spottblaffa) (vard.):
sv. dial. blaffa koruka; ljudmålande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free