- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
48

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bofällig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bogfinke; fågeln lever till stor del på
bokträdets knoppar och nötter

bofällig förfallen, skröplig (om byggnad):
efter lågty. bûvellig, ty. baufällig med
samma bet.; till 1 bo och -fällig
fallfärdig; jfr bristfällig, förfalla

bog: fsv. isl. bógr; gemens. germ. ord (ty.
Bug, eng. bough gren) med nära
släktingar i andra indoeurop. språk

boggi [bågg′i] (ett slags underrede till
järnvägsvagn el. spårvagn): av eng.
bogie, vars ursprung är dunkelt

bogsera [bokse′ra]: av lågty. bôgsêren
med samma bet., av portug. puxar
draga, stöta; med folketymologisk
anslutning till bog

bohag: fsv. bohagh, no. buhag; till 1 bo
och stammen i fsv. verbet hagha ordna,
inrätta; jfr behaga

bohe′m sorglöst och oregelbundet
levande person: av fra. bohème zigenare
(egentl. ’bömare’)

1. boj (ankar-): av lågty. boie med
samma bet.; möjl. besläktat med båt

2. boj (tygsort): av ty. Boi med samma
bet., lån från fra. boie, äldre baie, till
bai rödbrun; sålunda urspr. ’grovt brunt
ylletyg’; i sv. från 1600-t. (bl. a. Lex.
Linc. 1640)

boja: fsv. boia, av lågty. boie, av lat.
boj′a halsjärn. Kanske hör ordet b.
samman med folknamnet Boii (germ.
stam i nuv. Böhmen), sålunda ’bojiskt
järn’ och syftar på detta folks
behandling av sina fångar

boja′r (rysk ädling): av ryska boja′rin
med samma bet.

boj′kott överenskommelse att ej taga
befattning med ngt, avspärrning: av
eng. boycott, egentl. namn på en
godsförvaltare på Irland, som ådrog sig
befolkningens ovilja och blev
’bojkottad’ (år 1880)

1. bok (ett träd): fsv. isl. bók; gemens.
germ. ord (ty. Buche, jfr eng. beech),
vilket återfinns även i andra indoeurop.
språk (lat. fa′gus); till grek. fage′in äta,
sålunda urspr. ’träd med ätliga frukter’

2. bok (att läsa i): fsv. bok, isl. bók;
gemens. germ. ord (ty. Buch, eng. book),
egentl. samma som 1 bok. Kanske
urspr. ’tavla av bokträ med runor på’ (jfr
grek. bib′los papyrusbast, bok; se
bibel)

1. boka [-o′-] bokföra, anteckna;
beställa plats (i flyg el. båt) (1947): av eng.
book med samma bet.; till subst, book
bok. Härtill bokning (1947)

2. boka [-o′-] slå sönder större
malmstycken: av lågty. boken bulta (ty.
pochen), besläktat med sv. böka

boken halvskämd: trol. besläktat med
baka och alltså med en urspr. bet.
’uppvärmd’. Härtill bokna surna och rötas
upp

boklåda bokhandel: da. boglade; efter ty.
Buchladen, till Laden handelsbod, butik,
urspr. ’låda’ (se 1 låda)

bokstav: fsv. bokstaver, isl. bókstafr; trol.
efter forneng. eller fornlågty. mönster
(ty. Buchstabe); urspr. om runor
(stafir), inristade på skivor el. kavlar av
bok; sammansatt av 2 bok och stav
i bet. ’vertikalt streck (i en runa)’

bol boställe; gård, hemman: fsv. isl.
ból, med motsvarigheter i andra germ.
och indoeurop. språk; bildn. till 2 bo

bola öva samlag: av lågty. bôlen med
samma bet. (ty. buhlen), till bôle (ty.
Buhle) broder, vän, älskare; trol. ett
smekord

bolag: fsv. bolagh, isl. búlag n.;
sammansätta. av 1 bo och 2 lag
(samman)läggande (till lägga); i nutida bet.
’gemensamt ekonomiskt företag,
kompani’ spec. svenskt (medeltidslagar,
1734 års lag); för bet. jfr matlag, no.
samlag bolag, ekon. förening, isl.
félag n. félagi m. bolagsman, kamrat,
varav da. fælles gemensam

bolde [bål′de, bå′lde] böld: fsv. bolde m.,
no. bolde; nära besläktat med böld

bole′ro kort, öppen damjacka (av spansk
modell): kortform av bolero-jacka; av
spa. bolero, namn på en spa.
nationaldans

boli′n (sjöterm): av lågty. bolinen (pl.) el.
holl. boelijne med samma bet.; av
dunkelt ursprung. Fsv. boghlina
folketymologisk ombildat i anslutning till bog
och lina

boll: fsv. balder, isl. bǫllr, gemens. germ.
ord (ty. Ball, eng. ball), besläktat med
bulle; jfr 1 bal, ballong

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free