Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - briljant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fra. briquette, diminutivform av brique
tegelsten; se bricka
briljant [-ang′t, -an′t] glänsande: av fra.
brillant med samma bet., pres. part. av
briller, av ital. brilla′re lysa; av senlat.
berilla′re, avledn. av beryll′us (se
beryll). Härtill briljant (slipad) ädelsten;
briljera lysa; utmärka sig
brillor (pl.): över lågty. brille av ital.
barell′e glasögon, av lat. beryll′us; se
beryll
1. bringa (subst.): isl. no. bringa;
sannolikt med grundbet. ’ngt
framskjutande’, besläktat med brink
2. bringa (verb, särskilt i sammansättn.:
an-, fram-, tillbringa m. fl.): av lågty.
bringen (ty. bringen) med okänd
härledning
bring(e)bär (västsv. dial.) (skogs)hallon:
no. bringebær, trol. till no. bringe älgtjur;
jfr da. hindbær hallon (ty. Himbeere,
eng. hindberry) bär som hinden äter
brink brant backe, sluttning: ursprungligt
i ö. Sverige, motsvarande västsv. o.
nordsv. bräkka, no. brekka; da. brink;
även i västgerm. språk: mlt. brink rand,
kant, ty. Brink gräskulle, eng. brink
rand, kant, brädd
brinna: fsv. isl. brinna; gemens. germ.
ord (ty. brennen, eng. burn) med
släktingar i lat.
bri′o livlighet, glöd: av ital. bri′o
eldighet, av keltiskt ursprung
bris vind; lagom stark kultje: av lågty.
brise med samma bet., möjl. lånat från
fra. brise med samma bet.
brisans [brisang′s, -an′s] explosionskraft:
bildn. på fra. briser sönderbryta. Härtill
brisera, brisan′t, brisa′d
brissling västsv. (o. no.) namn på
skarpsill (Clupea sprattus): av no. brisling,
av lågty. brêtling, möjl. avledning av
bred
brista: fsv. brista, isl. bresta; gemens.
germ. ord (ty. bersten, eng. burst) med
släktingar i iriskan. Härtill brist: fsv.
brist spricka, fel; bristfällig behäftad
med brister, skröplig; eg. ’som är nära
att falla på grund av brister’
brits: av lågty. britsche, briske, besläktat
med bräde
brittsommar: av den heliga Birgittas dag
den 7 oktober
bro: fsv. bro, isl. brú; nord. ord, äldst ’av
sten, grus, stockar, ris lagd väg el.
brygga’; nära besläktat med subst.
2 brygga
1. brock (bråck) (en sjukdom): av lågty.
brok (jfr ty. Bruch), besläktat med
1 bräcka
2. brock lockbete (i jakt): trol. av ty.
Brocken (avbrutet) stycke
brockfågel: av lågty. brokvogel med
samma bet.; av mlågty. brake, broke (ty.
Bräcke) träda; jfr 1 bråk
brockoli [bråck′åli] sparriskål, italiensk
blomkål: av ital. broccolo pl. (broccoli),
diminutiv av brocca bröstnål, spets
brodd [-å-]: fsv. brodder, isl. broddr;
gemens. germ. ord, besläktat med
brädd
broder: fsv. broþer, isl. bróðir; gemens.
germ. ord, som återfinns i övriga
indoeurop. språk (lat. fra′ter)
brodera [bro-, brå-] utsy, sy el. sticka
figurer på tyg: av fra. broder, av germ.
ursprung, nära besläktat med brodd.
Härtill broderi′, brody′r, brodö′s
broiler [bråj′-] stekt gödkyckling: av
likbet. eng. broiler, av broil halstra,
rosta
1. brok [-o-] byxor (även i uttr. maken till
broken): se bräcka
2. brok [-o-] grovt tåg el. kätting: av
lågty. brok med samma bet., trol.
urspr. samma ord som 1 brok
broka′d (ett slags tungt sidentyg): trol.
av spanska broca′do, ital. brocca′to, av
vilket senare även fra. brocart med
samma bet.; av ital. broccare smycka, till
brocco spets, pinne (jfr brosch)
brokig: ombildn. av fsv. brokoter; jfr
sv. dial. brok, no. broka brokigt djur,
möjl. besläktat med brok
brom [brå′m, bråm′] (ett till
metalloiderna hörande grundämne): av grek.
brom′os stank
1. broms (insekt): jfr fsv. isl. no. brims;
gemens. germ. ord, ljudhärmande
2. broms (på vagnar o. dyl.): av lågty.
bromese (jfr ty. Bremse); möjl. bildn. på
ett verb pråmen, som i holl. betyder
’betrycka’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
