Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bronker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bronker [brång′ker] (pl.) luftrör: av grek.
bron′chia, pl. luftrör. Härtill bronki′t
brons [brångs, bråns] legering av koppar
och tenn: av fra. bronze, av ital. bron′zo;
trol. bildat på ital. stadsnamnet
Brundusium, nu Brindisi, sålunda urspr.
’koppar från B.’
bronsålder: efter da. bronzealder, först
av historikern C. J. Thomsen 1836;
härefter även ty. Bronzealter, eng.
bronze-age; jfr sten-, järnålder
brorslott (i uttrycket taga brorslotten av
ngt det mesta el. det bästa): eg. ’del som
som vid arvskifte tillkommer broder’;
enl. äldre lag (o. 1260—1845) var på
landet broders lott i arv efter föräldrar
dubbelt så stor som systers
brosch [brå′sj]: av fra. broche med samma
bet. (ital. brocco); av lat. brocc′us törne,
av keltiskt ursprung
broschy′r häfte; småskrift: av fra.
brochure, bildat på brocher häfta; av broche
(se brosch)
brosk: fsv. brusk; jfr no. brjosk; egentl.
’det som knastrar mellan tänderna’;
besläktat med bryta
brosme [brås′me] (en karpfisk): av no.
brosma; besläktat med sv. dial., no.
brasma braxen; jfr braxen
brotsch [-å-] (ett skärverktyg för hål):
av eng. broach med samma bet. (från
fra. broche)
1. brott brytande (ben-, sten-, avtalsbrott
m. fl.); brottställe; -stycke; brottsjö,
bränning: fsv. brut, isl. brot; besläktat
med bryta; jfr målbrott, skeppsbrot
(till skeppsbruten), genom-, ut-, in-
uppbrott (till bryta igenom, ut, in
upp)
2. brott förbrytelse: eg. ’brytande (av
lag, stadga)’, fsv. brut, isl. brot; samma
ord som 1 brott; jfr 2 förbryta.
Härtill brottslig: fsv. brutliker (med
inskott av s mellan t och l); brottsling
brottas: fsv. brutas, brotas; besläktat med
bryta
brouillerad [broje′-] osams (med): av fra.
brouillé, perf. part. av brouiller göra
osams, av ovisst ursprung
browallia (prydnadsväxt från
Sydamerika): av C. v. Linné uppkallad efter
Johan Browallius, naturforskare o.
politiker, biskop i Åbo, d. 1755
browning [bra′un-]: elliptiskt för
browning-pistol, efter konstruktören, den
amerik, ingenjören J. M. Browning (d.
1926)
bruckla (vard.) bråka, gräla:
ljudhärmande, jfr bråka
brud: fsv. bruþ, isl. brúðr; gemens. germ.
ord (ty. Braut, eng. bride) men utan
säkra anknytningar i andra ieur. språk
brudgum: fsv. isl. brúðgumi, gemens.
germ. ord (ty. Bräutigam, eng.
bridegroom), till isl. gumi man, identiskt
med lat. hom′o människa; se gumma
brudnäbb barn i spetsen av brudfölje:
efter likbet. lågty. brudnibbe; till näbb
i bildl. bet. ’spetsen, det främsta av
ngt’
brugd (en stor hajart i Nordatlanten,
Selache maxima): av likbet. no.
brugde; sannolikt till no. brugd
uppåtböjd kant el. list (t. ex. på ridsadel),
på grund av den stora ryggfenan
bruka: av lågty. brûken (ty. braucken)
med samma bet.; jfr frukt
bruljerad: se brouillerad
brumma: trol. av lågty. brummen;
ljudhärmande
brun: fsv. brun, isl. brúnn; gemens. germ.
ord (ty. braun, eng. brown), lånat till
romanska och baltiska språk. Härtill
brunett′
brunkulla (norrl. orkidé, Nigritella nigra):
på grund av de täta, runda blomaxen
(se kulla) och de svartröda
blommorna
brunn: fsv. brunder, isl. brunnr; gemens.
germ. ord (ty. Brunnen, eng. bourn);
sannolikt med grundbet. ’sjudande’,
besläktat med brinna; alltså egentl. om
källsprång, där vattnet liksom bubblar
och kokar
brunst: av lågty. brunst (ty. Brunst)
brand; parningsdrift; bildat till brinna
brunte brun häst: bildn. på brun
brusa: fsv. brusa fara våldsamt fram, sv.
dial. storma, svalla, sjuda (b. fram,
upp); lågty. brûsen (ty. brausen) med
samma bet.; ljudhärmande (liksom
susa m. fl.); jfr rödbrusig. Härtill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
