Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bytta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trollen lagt i vaggan i stället för det
rätta barnet’; till byta
bytta: fsv. isl. bytta; trol. romanskt
lånord; jfr medeltidslat. buti′na flaska, av
butis fat, se butelj; dock möjl.
delvis med inhemskt ursprung (jfr no.
butt träkloss; sv. dial. butt rund träask)
byxa (pl. byxor): no. buksa; av lågty.
buxe, boxe, av buck-hose byxor av
bockskinn; jfr hosor
1. båda (verb): fsv. isl. böða, bildn. till
bud
2. båda (pron. pl.): fsv. baþir, isl. báðir;
gemens. germ. ord (ty. beide, eng. both),
av en stam ba- (även i lat. am-′bo, grek.
am′-pho båda) och pron. de; sålunda
urnord. pl. bai-þai båda de, varav fsv.
baþir
bådadera: se någondera
1. både, båda (allmänt i skärgården både
på Östkusten och Västkusten)
undervattensskär, under vattenytan eller i
havsbrynet liggande klippa: isl. boði
vågornas brytning över ett blindskär,
samma ord som fsv. buþi budbärare;
sålunda eg. ’vågornas brytning som ger
varnande bud om ett grund’; besläktat
med bud, bjuda
2. både (i förbindelsen både ... och): fsv.
baþe, neutr. (’bådadera’) av baþir, se
2 båda
båg fusk, skoj (vard.): slangord, av okänt
ursprung
båge: fsv. boghi, isl. bogi m., gemens.
germ. ord (ty. Bogen, eng. bow),
besläktat med buga, bygel och böja
bågna [bå′gna, bång′-na], även bugna:
fsv. bughna; bildn. på ett perf. part. isl.
boginn, no. bogen böjd, till ett starkt
verb, som återfinns i ty. biegen och eng.
bow; besläktat med båge och böja
båk: no. båke; av lågty. bâke sjömärke
(jfr eng. beckon teckna, vinka), ett för
flera germ. språk gemens. ord
1. bål stam; kropp o. dyl.: fsv. bol, isl.
bolr; besläktat med boll, bulle m. fl.
2. bål dryckesskål: av eng. bowl, egentl.
identiskt med bulle (no. bolle)
3. bål brinnande hög av ved, ris el.
stockar, kase: fsv. bal, isl. bál n.;
gemens. germ. ord med släktingar i andra
ieur. språk och med grundbet. ’ngt
glänsande, skinande’, kanske: ’eld’
4. bål- (i bål-geting, bål-stor m. fl.): fsv.
bul[svarter], till ett i sv. dial.
förekommande adj. bål stor, präktig o. dyl.,
besläktat med 1 bål
båld djärv, rask, duktig: fsv. balder, isl.
ballr; gemens. germ. ord (eng. bold), trol.
släkt med boll och bulle
bålverk skans; försvar, skydd: fsv.
bolverk (bulverk), da. bolværk; av mlt.
bolwerk med samma bet. (ty. Bollwerk);
av mlt. bole planka, trästam, påle (ty,
Bohle); jfr bulevard
bång (mest i uttr. buller och bång): fsv.
isl. bang; ljudhärmande (jfr bing bång
och fsv. bunga trumma)
bånge (bange) grov, krokig trädgren
(dial.): till fsv. baghn stockfälla,
gillerstock; trol. till got. bagms m., isl.
baðmr m. träd
bångstyrig: ombildn. (efter bång) av
dial. ballstyrig; av lågty. balstürich svår
att styra
bår: fsv. bar, no. bår; gemens. germ. ord
(ty. Bàhre), till bära
bård: trol. av lågty. borde med samma
bet. (ty. Borte); dock trol. även påverkat
av fra. bord bård, vilket självt är ett
germ. lånord
bås: fsv. bas, isl. báss; med besläktade
former i andra germ. språk (t. ex. ty.
Banse); trol. till binda
båt: fsv. isl. bátr; trol. av frisiskt eller
fornengelskt bát (eng. boat); det
inhemska ordet var fsv. isl. skip n. (se
skepp)
båta hjälpa: fsv. bata; av lågty. baten,
besläktat med bättre. Härtill båtnad
bäck: fsv. bækker, isl. bekkr; gemens.
germ. ord (ty. Bach) av omtvistad
upprinnelse
bäcken: av lågty. becken, av ett
medeltidslat. bachi′num; jfr bassäng
bädd: fsv. bædder, en genom inverkan
från lågty. bedde ombildad form av
äldre bædher, isl. beðr; gemens. germ. ord
(ty. Bett, eng. bed), möjl. besläktat med
båle och med grundbet. ’(djurs)
liggplats, grävd grop (som liggplats)’; jfr
lat. fod′ere gräva, foss′a grav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
