Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - cyklop ... - D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cyklop
dahlia
cyklop [-å’p] jätte med öga i pannan:
av grek. kyk’lops egentl. ’rundögd’, till
kyk’los krets (se 1 cykel) och ops öga;
se optik
cyklotron [-trå’n] apparat för
atomsprängning: ordet bildat o. 1950 av lat.
ey dus krets, ring (se 1 cykel) och
elektron
cykloty’m (psykisk människotyp,
karakteriserad av livlighet o. praktisk
läggning): termen bildad av tyske läkaren
E. Kretschmer 1921; motsats:
schizo-tym
cylin’der: av lat. cylin’drus; av grek.
kyVindros vals, rulle, bildn. till
kylin’-dein rulla
cymba’1 antikt slaginstrument: av lat.
cym’balum, av grek. kym’balon med
samma bet.
cynisk [sy’nisk] snuskig,osnygg; rå, fräck:
efter likbet. lat. cyn’icus, av grek.
kyni-kos’; urspr, bildn. till Kynos’arges i
Aten, den plats där den »kyniska»
filosofskolan höll till; häntydde också till
det djuriska, »hundaktiga» i deras
levnadssätt o. åsikter; till grek. ky’on (gen.
kynos’) hund (se hund). Härtill cy’niker;
cynis’m; ky’nisk, ky’niker, kynis’m
cypress’: av lat. cupress’us med samma
bet.
cysta [sys’ta] (ett slags svulst): av nylat.
cys’ta, av grek. kys’te (urin)blåsa
D
dabb avklappningsborste;
läskpapperspress: àv eng. dab med samma bet.
dabba sig bära sig fumligt el. dumt åt,
dumma sig: upptaget (slutet av 1800-t.)
ur sv. dial.; trol. av dial. dabb, dabbe
klump, dumbom
dadais’m (riktning inom konst o.
litteratur, som använder barnsliga
uttrycksmedel): modern bildn. (o. 1917) till
barnspråkets jollerord dada som kan
betyda diverse: haklapp, gunghäst osv.
dadda barnsköterska: bildn. ur
barnspråk; jfr amma, mamma, pappa
dad’el (en frukt): av lågty. dadele; ytterst
av grek. dak’tylos finger; jfr d ak t yl
dag: fsv. dagher (ack. dagh), isl. dagr;
gemens, germ. ord (ty. Tag, eng. day)t
sannolikt med urspr. bet. Varm tid’,
besläktat med dygn; jfr dager.
Härtill dagas
dager: den gamla nominativen av fsv.
dagher (se dag), bevarad i uttryck
sådana som det är dager
dagerroty’p (ett slags fotografisk bild):
av fra. daguerréotype; efter uppfinnaren,
fransmannen L. J. M. Daguerre (1787—
1851)
I. dagg (vätska): fsv. dag, isl. dggg;
speciellt germ. ord (ty. T au, eng. dew);
besläktat med dugg
2. dagg (ett straffredskap): jfr da. dag;
från holl. dag (ty. Bagge); av okänt
ursprung
dagg’ert dolk: av holl. daggert, eng.
dagger med samma bet.
daggkåpa (växten Alchemilla vulgaris):
trol. en sammansmältning av två namn
för samma växt, daggskål och Jungfru
Marias kåpa
dagrand gryning, morgonrodnad: fsv.
daghrand f.; da. dagrand horisont
dagsmeja solvärmen under senvintern,
solens inverkan på föret: äldre sv.
daghsmäyan, isl. dagsmegin full dag (jfr
fsv. solmäghin solvärme); till fsv. mäghin
kraft, isl. megin n., besläktat med
makt, må
dagteckna: da. o. no. dagtegne, holl.
dagteekenen; i Sverige först använt av
V. Rydberg (1873) i st. för lånordet
datera
dagtinga: fsv. daghpinga, efter lågty
dagedingen utsätta dag
dagvard frukost: se davre, nattvard
da’hlia (en trädgårdsväxt): namnet bildat
1791 av den spa. botanisten Cavanilles
för att hedra den sv. botanisten A. Dahl
(1751—1789); jfr georgin
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
