Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - danne- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
danne-
dechiffrera
dan ne- (i danneman) enkel men redbar:
fsv. donde man, från början av 1300-t.
etfc modeord, betecknande en fullgod
man efter riddartidens krav: ’redbar,
rättrådig, duglig, aktad o. ansedd’; trol.
av mit. donde, eg. pres. part. av dön
göra (ty. tun). Även skrivet dande, med
a för mit. å-ljud (ö); senare blev detta
utläst med ä-ljud i sv. Ordet är i
huvudsak litterärt; därför i fsv. ofta
omtolkat till doghande dugande. Senare
sjönk danneman socialt; 1700-t. ung.
’redbar lantman’
dansa: av fra. danser, fornfra. dancier
med samma bet., av germ. ursprung,
möjl. lån från fornty. dansön draga.
Härtill dansö’r; dansön
dansk: se daner, danism
darra: fsv. no. darra; jfr da. dirre, no.
dirra med samma bet.; trol. en ljudsym*
bolisk bildn. (liksom dallra)
darwimYm (utvecklingslära): efter den
eng. naturforskaren Charles Darwin
(1809—1882)
daska: no. daska, da. daske; gemens,
germ. ord (ty. tatschen, eng. dash);
ljudhärmande, liksom sias kam. fi.
daskig: se grådaskig
dass avträde (gå på d. o. dyl.): även da.
das; eufemistisk förkortning av ty. das
Häuschen det lilla huset
dat bragd, duktig handling: av lågty.
dat (ty. Tat), identiskt med sv. dåd
data uppgifter (tids-, sak-); pl. av
datum. Härtill databehandling,
datamaskin (1957) maskin för behandling
av data m. m. Jfr även dator
datera: se datum
da’tiv (en kasusform): av lat. (ca’sus)
dati’vus, bildn. till dar’e giva
dato: se datum
da’tor (pl. dato’rer) datamaskin (eng.
computer). Ordet kom hastigt i bruk
1969. Jfr data
da’tum (pl. data): av medeltidslat. dat’um,
perf. part. av dar’e giva; använt i
officiella skrivelser (jfr sv. [detta brev är]
Givet å Stockholms slott etc.). Härav
datera angiva datum; a dato från en
viss dag
davre (daver) morgonmål, frukost (sydsv.
dial.): fsv. dagvardher, isl. dagverÖr, da.
davre med samma bet.; jfr nattvard
de- (i decentralisation m. fi. ord): av fra.
dé-, som uppkommit dels ur lat. de- av,
från, dels ur lat. dis- åtskils, sönder;
jfr des-
debacle [deba’kel] sammanbrott: av fra.
débäcle, till bader spärra
debarkera gå i land, landstiga: av fra.
débarquer; bildn. till barque, se 1 bark
debatt’ överläggning, meningsbyte: av
fra. débat ordstrid, bildn. till débattre
gräla, äldre ’slå, stöta’. Härtill debattera,
debattö’r
debauche [debå’sj] utsvävning, festande:
av fra. débauche, till verbet débaucher
locka ur tjänsten; av okänt ursprung
debenture [deben’t-jur] obligation med
föränderlig ränta: eng. ord, egentl.
participating debenture (i aktievinsten)
deltagande obligation; av lat.
deben-tu’rae (litferae) skuldebrev, till debe’re
vara skyldig, se debet
de’bet skuld; skuldsida: av lat. de’b et han
är skyldig, 3 sg. pres. av debe’re vara
skyldig (jfr 2 kredit). Härtill debitera
påföra skuld: av fra. débiter; de bitor
(pl. debito’rer) gäldenär
debil efterbliven, svag (till förståndet):
av lat. de’bilis lam, ofärdig; kraftlös,
svag
debu’t första uppträdande inför
offentligheten: av fra. début, bildn. till debuter,
självt bildat på det adverbiella uttr.
(jouer) de but kasta mot ett mål, spec.
’göra första kastet’; till fra. but mål.
Härtill debutera, debutant
decem’ber: av lat. decem’ber, egentl, ’den
tionde månaden’ (det romerska året
började urspr, med mars); jfr
decennium
decennium (pl. decennier) årtionde: av
lat. decenn’ium årtionde; av dec’em tio
(se deci-) och ann’us år
decharge [desjar’sj] ansvarsfrihet: av
fra. decharge, bildn. på décharger, egentl,
’befria från en börda’; jfr charge
dechiffrera [desjifre’ra] tolka, tyda
(hemlig el. svårläst skrift): av fra. déchiffrer;
bildn. på chiffre chiffer; jfr chiffer
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
