- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
71

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - deci- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

deei-

dekan

de’ci- (i decigram m. fi.) tiondels: bildn.
till lat. dec’em tio; jfr december,
decennium, decimal; dekan, dekad;
tio

decidera sig bestämma sig: av fra.
dé-cider, av lat. deci’dere, egentl.-’hugga
av’; jfr precis. Härtill decisi’v
avgörande: av likbet. fra. décisif
decimal: av fra. decimal; bildn. på lat.
dec’imus tionde (se deci-). Härtill
decimera förminska: av fra. décimer,
egentl, ’uttaga en tiondel’
deckare detektiv; detektivroman:
modern förkortning i vardagsspråk
decrescendo [-kresjen’do] med avtagande
styrka (musikterm): av prefixet de- av,
från och crescendo
dedikation tillägnan: av lat. dedica’tio,
egentl, ’invigning (till en gud)’.
Härtill dedicera: av ty. dedizieren; jfr
indicera

deducera härleda; leda i bevis: över ty.
av lat. dedu’cere draga ut; draga ifrån;
härleda m.m.; jfr in-, pro-, reducera.
Härtill deduktion härledning av en
slutsats ur en allmän regel; deduktiV,
jfr induktion, induktiv
defaitism [-fätis’m] modlöshet,
själv-uppgivelse: av fra. défaite nederlag
defekt ofullständig; ofullständighet,
brist: av lat. defec’tus, perf. part. av
de-fic’ere fattas; jfr deficit
defensi’V försvar; försvars-: av fra.
défensive, adj. bildat på défense försvar;
ytterst till lat. defen’dere försvara
deficit brist: av lat. de’ficit det fattas,
3 sg. pres. av verbet defic’ere fattas;
jfr defekt

defilera marschera förbi: av fra. défiler

gå i rad, till file rad; se 1 fil
definiera förklara, angiva vad ngt är:
ytterst av lat. defini’re avgränsa (till
fi’nis gräns, se final), även ’fastställa,
bestämma’. Härtill definition; definit;
definiti v slutgiltig, bestämd; jfr
in-definit

deflation ökning i penningens köpkraft:
modern bildn. på lat. defla’re blåsa
bort; jfr inflation
deformera vanställa: av fra. déformer;
av lat. dejorma’re med samma bet.; jfr
formera

deg: fsv. degher, no. deig; gemens, germ.
ord (ty. Teig, eng. dough), med
släktingar bl. a. i lat.; se figur
degel [-g-]: fsv. deghil, isl. digull, gemens,
germ. ord (’formningsredskap’),
besläktat med deg

degeneration [dejenerasjo’n] urartning:
av fra. dégénération, bildn. på lat.
degenera’re vansläktas; bildn. till genus
degradera nedflytta till lägre grad: av
fra. dégrader, av lat. degrada’re med
samma bet.; jfr 2 grad. Härtill
degra-dation

degression tillbakagång, nedgång
(motsats: progression): av lat. degress’io
nedgång, till deg’redi gå ned; av grad’i
gå, vandra och grad’us steg, gång (se
2 grad)

deiktisk [dej k’-] utpekande, om
pronomen (motsats: anaforisk): efter grek.
deiktikosadj. till verbet dei’knymi visa
deis’m (en viss filosofisk åskådning):
modern bildn. på lat. de’us gud
deja lagårdspiga: fsv. deghia, isl. deigja,
no. budeie mjölkpiga; bildn. till deg,
alltså egentl, ’bakerska’; jfr eng. lady,
av forneng. hlæfdige brödbakerska
dejeuné [desjöne’] frukost: av fra.
dé-jenner äta frukost; frukost; egentl,
’upphöra att fasta’, av dé- (lat. dis-) och lat.
jejuna’re fasta
dejlig vacker: fsv. dægheliker, da. deilig;
av lågty. degelik duktig, som frodas,
trives, besläktat med gedigen
deka’d tiotal samt de ka- i dekagram’
m. fi.: bildn. på grek. dek’a tio, identiskt
med lat. dec’em (se deci-) och sv. tio.
Härtill deka’disk
dekadans [-dang’s, -dan’s] urartning,
förfall: av fra. décadence, av lat. decaden’tia
med samma bet., bildn. på cad’ere
falla. Härtill dekadent urartad; deka
ner sig (vard.) förfalla, vara på glid

dekalogen [-lå’g-] (best. f.) tio Guds bud:
ytterst av grek. dekaVogos tio ord; jfr
dekad och logisk
deka’n, deka nus ordförande i
universitetsfakultet: av lat. deca’nus anförare för
tio man; senare (medeltid) katolsk titel;
bildn. på dec’em tio (se deci-); samma
ord som fra. doyen. Se doyen

71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaord/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free