Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dekantera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dekantera
demimond
dekantera hälla av (vin o. dyl.) på nya
kärl och därigenom avskilja
bottensatsen: av likbet. fra. décanter, av
medeltidslat. decantha’re; alkemistord bildat
av de från och can’thus pip, tut på
kanna
de’kis (han är få d. o. dyl.) (vardagl.):
förkortad ordbildn. på dekadans
deklamera läsa upp (poesi): av lat.
declama’re ropa högt; hålla talövning;
jfr nomenklatur, reklamera.
Härtill deklamation
deklarera förklara o. dyl.: av lat.
decla-ra’re göra klar, visa; ådagalägga; jfr
klar. Härtill deklaration
deklinera förfalla; bli mindre vacker;
(som språklig term) böja: av lat.
de-clina’re avvika; boja åt sidan; böja (i
grammatisk mening); jfr inklinera.
Härtill deklination
dekokt [dekåk’t] avkok: av lat. decoc’ta
med bl. a. samma bet., till coq’uere
koka; se 1 koka
dekolleterad barhalsad, urringad: av fra.
décolleté, perf. part. av décolleter; bildn.
till collet halskrage; jfr collier
dekonfity’r motgång, förödmjukelse: av
fra. déconfiture; bildn. på déconfire illa
tilltyga
dekorera [-å-] smycka; pryda med en
orden: av fra. décorer, av lat. decora’re,
bildn. till dec’us (genitiv dec’oris)
prydnad. Härtill dekoration, dekorativ,
dekor [-å’r] utsmyckning
dekorum [-å’-] yttre anständighet:
egentl, neutrum av lat. adj. deco’rus
prydlig; anständig; passande; jfr
dekorera
dekre’pitus orkeslös, utlevad: av lat.
decrep’itus utlevad, av ovisst ursprung
dekre’t påbud: av lat. decre’tum beslut;
förordning
del: fsv. del, no. deil; av lågty. dél (ty.
Teil); av dunkelt ursprung; jfr delo
delea’tur bör tagas bort, bör utgå (i
korrektur): form av verbet lat. dele’re
förstöra
delegation befullmäktigade ombud: av
lat. delega’tio, bildn. till delegare skicka
bort m. m. Härtill även delegat,
delegerad ombud
delfi’n (ett slags valdjur): ytterst av grek.
delphis’ (genitiv delphi’nos)
deliciö s läcker: av fra. délicieux, bildat
på lat. delic’ia nöje, förlustelse
delikat läcker: av lat. delica’tus
kräs-lig, vällustig; veklig, bortskämd. Härtill
delikatess’: av fra. délicatesse
delikt förbrytelse, brott (jur.): av lat.
delic’tum med samma bet.; jfr uttrycket
cor’pus delic’ti, kärnan i ett
brottmål
delinkvent brottsling, som just skall
avstraffas: ytterst av lat. delin’quens, pres.
part. av delin’quère fela, förgå sig
deli rium fyllerigalenskap: av lat.
delirium vansinne, bildn. till deWrus
förryckt, eg. ’urspårad’, av li’ra fåra;
jfr dille
delkre’derekonto konto för osäkra
fordringar: sammansättn. av ital. del
cre’-dere på tro och loven (se 1 kredit)
med konto
delo (i uttr. som råka i delo med): egentl,
böjningsform av fsv. dela f. tvist, till
dela tvista, isl. deila; samma ord som
ty. teilen stycka, dela; bildn. på del;
jfr vederdeloman
dels—dels: av lågty. dels med samma bet.
(ty. teils), egentl, genitiv av dél; se del
delta (pl. deltan): av namnet på grek.
bokstaven A (del’ta); ursprungl. namn
på landet vid Nilens nedersta lopp på
grund av dess likhet med
bokstavs-figuren
demagog [-gå’g] folkledare;
folkuppviglare: av grek. demagogos’ folkledare (till
de’mos folk); jfr pedagog. Härtill
demagogi’; demagogisk [-å’-]
demarsch’ diplomatiskt inskridande: av
fra, démarche med samma bet.
dementera förklara för osant, bestrida:
av fra. démentir beslå med osanning;
bildat på mentir ljuga. Härtill dementi’
bestridande, förnekande: av fra. dementi
demimond [-mång’d] halvvärld, blandat
sällskap; dam med tvivelaktigt rykte:
av fra. demimonde med samma bet.;
ordet bildat av A. Dumas d. y. som
1855 gav ut skådespelet "Le
Demi-Monde"; av demi halv och monde
värld; societet (jfr mondän)
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
