Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dingo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dingo
disjunktiv
ding’o (en vild hund i Australien): över
eng. från ett infödingsspråk
dinosa’urie skräcködla; modern bildn. av
grek. deinos’ fruktansvärd och sau’ros
ödla
diony’sisk hänryckt, livsberusad: av grek.
gudanamnet Dionysos
diopter [diåp’ter] sikt- el. syftskiva: av
grek. diop’tra; av dia’ genom och -optra
redskap att se med; jfr optik. Härtill
dioptri’ enhet för linsers
brytningsförmåga; antagen som term på
läkarkongressen i Bryssel 1875: ytterst av
grek. diop’tra något som man ser
igenom; se diopter. Härtill dioptri’k läran
om ljusets brytning
diora’ma (ett slags rundmålning): bildn.
av grek. dia’ genom och ho’rama syn;
jfr panorama
diori’t grönsten (en bergart): bildn. på
grek. dioros’ lätt igenkännlig
dioskiirer (pl.) två oskiljaktiga
kamrater: efter den grek. myten om
brödraparet Kastor och Pollux, Dios’kuroi
"Zevs’ söner"; Dios- är genitiv av Zevs
diploi’d med två
kromosomuppsättning-ar: modern bildn. till grek. diplo’os
dubbel och e’idos form
diplom [-å’m] urkund, brev, dokument
(om examen, pris o. dyl.): av fra.
diplome med samma bet.; över lat.
diplo’ma av grek. dip’loma brev, egentl,
’ngt dubbelt sammanvikt’, till diplo’os
dubbel. Härtill diplomati’k
vetenskapen om historiska urkunder;
diplo-matarium samling av urkunder o. brev
(jfr akvarium, herbarium,
inventarium m. fi.); diplomata^isk (d.
avskrift, utgåva i alla detaljer noggrann,
bokstavstrogen)
diploma t: av fra. diplomate med samma
bet.; bildn. vid slutet av 1700-t. till
diplome, diplomatique, egentl, ’person
utrustad med diplom (fullmakt,
ackre-ditiv)\ Härtill diplomati’ diplomatisk
verksamhet; samling av diplomater: av
likbet. fra. diplomatie; diploma tisk som
hör till diplomati; beräknande, smidig:
av likbet. fra. diplomatique
dipsoma’n periodsupare: modern bildn.
av grek. dip’sa törst och mani’a raseri
dipty’k (ett slags medeltida
altarpryd-nad): av grek. dip’tykon dubbeltavla
direk t: av lat. direc’tus riktad rätt fram,
perf. part. av dirig’ere; se dirigera,
adress
direktion styrelse; riktning: ytterst av
lat. direc’tio riktning, till dirig’ere styra;
se dirigera
direkti’v ledning, rättesnöre: av ty.
Di-rektive, bildl. till lat. dirig’ere styra; se
dirigera
direktri’s kvinnlig direktör: av fra.
directrice, femininbildn. till directeur; se
direktör
direktÖ’r: av fra. directeur; av lat.
director ledare; till dirig’ere (se dirigera)
dirigera [-sje’ra, -ge’ra] styra, leda:
ytterst av lat. dirig’ere styra; rikta; rätta,
av 1 dis- och reg’ere (se regera); jfr
direkt, direktion, direktiv,
direktör. Härtill dirigent [-sjen’t, -gen’t]
(musik) anförare
dir k tåg varmed ett gaffelsegel upphissas:
av lågty. el. holl. dirk med samma bet.;
trol. från början en skämtsam
användning i sjömansspråk av mansnamnet
Dirk, Didrik, sålunda eg. samma ord
som dyrk
dirra (ljudlöst) darra, dallra: da. dirre,
no. dirra; ljudsymbolisk bildn.; jfr
darra
1. dis’- (i disa’gio, disharmoni m. fi.): av
lat. dis- med bet. ’åtskils, isär’; i
allmänhet med upphävande bet.
2. dis lätt dimma: av da. dis med
samma bet., lånat från lågty. eller holl.
3. dis (pl. diser) (övernaturligt väsen i
fornordisk gudatro): se distingen
disa’ijio [-gi-] förlust vid växling,
mellan-gift, underpris: av likbet. ital. disagg’io;
jfr agio
discessus [dis-sess’us] omröstning genom
att gå åt skilda sidor: av lat. discess’us
gående åtskils; skilsmässa, av 1 dis- och
ce’dere vika; jfr cedera
discipel [disipp’el, disj-] lärjunge: av lat.
discip’vlus lärjunge. Härtill discipli’n
[disipli’n, disjipli’n] lydnad, ordning:
av lat. discipWna uppfostran
disjunktiv särskiljande: av lat.
disjunc-ti’vus, till verbet disjung’ere upplösa,
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
