Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dräpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dräpa
duktig
dräpa: fsv. dræpa, isl. drepa slå; gemens,
germ. ord (ty. treffen); jfr träffa,
dra-pa, dråp, drabba, dråplig
drätsel skatt, skattkammare;
finansväsen: fsv. träsel av lågty. tresel, trol.
av fornfra. tresor skatt, ytterst av grek.
thesauros’ skatt
1. drätt plats för fiske, notdragning,
t. ex. åldrätt (sydsv. dial.): fsv. dræt f.
dragande (fiska-, kælkadræt); samma ord
som mit. dr afd (ty. Trakt), se dräkt;
bildn. till verbet draga
2. drätt väggbonad, vävnad som vid
högtidliga tillfällen upphängdes (el.
spändes över taket) (sydsv. dial.): samma
ord som 1 drätt; till draga i bet.
’överdraga, bekläda’
drög arbetssläde: fsv. drø, drygh; bildn.
till draga
dröja: fsv. drøghia; uteslutande sv. och
da. ord, trol. besläktat med dryg; jfr
no. dryg ja dröja
dröjsmål: till 4 mål i den äldre bet.
’(bestämd) tid’
dröm: fsv. drømber, isl. draumr; gemens,
germ. ord (ty. Traum, eng. dream),
möjl. besläktat med ty. trügen bedraga
1. dröna råma, böla: sv. dial. även drynja,
dryna; sannolikt samma ord som dröna
råma, böla, no. drynja; urspr,
ljudhärmande. Härtill drönare bihanne:
möjl. ombildn. av lågty. drone, ty.
Drohne (eng. drone) med samma bet.
2. dröna vara långsam, söla (vard.): trol.
urspr, samma ord som 1 dröna
dröppel (en venerisk sjukdom): trol.
lågty. lånord; till lågty. dröppeln
droppa; jfr droppe, drypa
drösa falla tungt, falla tätt: no. drysja,
da. drysse falla tätt (t. ex. om löv);
besläktat med dråsa
du: fsv. isl. pü (ty. du, eng. thou);
gemens. indoeurop. ord, t. ex. lat. tu,
forniriska tu, fornslav. ty; jfr dig, din
du al [du’-, -a’l] tvåtalsform: av lat. adj.
dua’lis två-, som har att göra med två;
till lat. du’o två
dualis^m åsikt som utgår från två
grundkrafter; tvåfaldighet;
motsatsförhållande: av lat. dua’lis; se du al
dubb tapp, plugg: no. dobb järnbult;
möjl. besläktat med no. dublung
träplugg, sv. dymling
1. dubba slå till riddare: isl. dubba, trol.
av fornfra. adouber med samma bet.,
av germ. ursprung, med urspr. bet.
’slå, stöta,’ besläktat med 1 duva
2. dubba överföra talfilms dialog till
annat språk: av eng. dub i samma
användning; möjl. till eng. double (fra.
doubler, ty. dublieren) dubblera,
fördubbla; se dubbel
dubbel: av fra. double; av lat. dup’lus
dubbel. Härtill dubblera fördubbla: av
fra. doubler (d. en udde, egentl, ’segla
på båda sidor’), dubblett’
dubbelexemplar; tvårumslägenhet; över ty. av
fra. doublä
du bier (pl.) tvivel: pluralbildn. till lat.
dub’ium tvivel. Härtill dubiö’s
tvivelaktig: av lat. dubio’sus med samma bet.
duchatel: se dyschatell
duell’ tvekamp: av fra. duel; av lat.
duell’um strid (äldre form för hellum,
se rebell)
duenn’a sällskapsdam: av spa. duena,
motsvarande ital. donna dam, jfr dam
duett’ musikstycke för två: av ital.
duetfo med samma bet., bildn. till lat.
du’o två; jfr tersett, kvartett,
kvintett, sextett
duffel: se doffel
duga: fsv. isl. duga; gemens, germ ord
(ty. taugen) med släktingar i andra
indoeurop. språk; jfr dygd, duktig,
odåga, döja
dugg smula (inte ett dugg o. dyl.): egentl,
’daggdroppe’, sv. dial. dugg dagg,
bi-form till dagg
dugga: bildn. på dugg
duk: fsv. isl. dükr; av lågty. dök (ty
Tuch), varav även dok
duka under: av lågty. underduken dyka
ned (ty. tauchen); jfr dyka
duka’t (ett visst guldmynt): av fra.
ducat, av ital. duca’to; trol. ’av en hertig
(ital. duca, se doge) präglat guldmynt’
dukt osnodd del av ett rep, sträng i tross
o. dyl.: av ty. Bucht med samma bet.
duktig: av lågty. duchtig med samma
bet. (jfr ty. tüchtig), nära besläktat med
duga
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
