Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - emeritus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emeritus
endräkt
eme’ritus pensionerad, som tjänat ut:
av lat. emeritus, perf. part. a v emere’re
tjäna ut, tjäna slut, jfr merit
emfa’s eftertryck: av grek. em’fasi$
bildn. av en i och fas’is uttryck;
utseende; jfr 2 fas. Härtill emfatisk
uttrycksfull: efter grek. emfatikos’ med samma
bet.
emigrera: av lat. emigra’re flytta ut,
utvandra, av e[x] ur, ut och migra’re
flytta. Härtill emigrant utvandrare: av
fra. émigrant; emigration utvandring
eminent framstående, utomordentlig:
av lat. c’minens framstående, utmärkt,
pres. part. av emine’re höja sig; jfr
prominent. Härtill eminen’s (titel
för höga katolska ämbetsmän)
emif (muhammedansk) furste: ytterst
av arab. amir anförare, furste; jfr
amiral
emittera släppa ut i marknaden: av lat.
emitfere släppa ut; utgiva, av e[x] ut
och müfere sända (se mission).
Härtill emissa’rie sändebud: av lat.
emissa’-rius; emission utsläppande i rörelsen: av
lat. emiss’io
emma (ett slags stol): möjl. av
kvinnonamnet Emma, vars ursprung är oklart
emot: fsv. i mot, isl. I möt; av obetonat
i och mot; jfr emellan
emotion [emåsjo’n] känsla, sinnesrörelse:
av fra. emotion, bildat till émouvoir
uppröra, röra; jfr motion. Härtill
emotionell’ känslobetonad
empir(e) [angpi’r, em-] kejsarstil
(stilriktning som blomstrade under
Napoleon I:s kejsardöme): av fra. empire
kejsardöme; av lat. imper’ium välde;
kejsarmakt
empiri’ erfarenhetskunskap: av grek.
empeiri’a erfarenhet. Härtill empi’risk
grundad på erfarenheten, empiris’m
erfarenhetsfilosofi, empi’riker
empyré eldhimmel, översta
världsregionen: av fra. empyrée, bildn. på
grek. em’pyros brinnande, till pyr eld,
se pyro-
ernser- (i emservatten o. dyl.): efter den
ty. badorten Ems
emulsion tjockflytande, mjölkliknande
läkemedel: av fra. émulsion, bildn. till
lat. emuVsus, perf. part. av lat. emulge’re
mjölka
1. en (träd): fsv. ene[r], en, isl. einir, no.
eine; nord. och ty. ord av dunkelt
ursprung
2. en (räkneord m. m.): fsv. en, isl.
einn; gemens, germ. ord (ty. ein, eng.
one, a) av indoeurop. ursprung (lat.
vfnus en, grek. oinos’ etta på tärning
o. s. v.)
enbär ensam, oblandad: da. enbär, no.
dial. och nyisl. einberr idel, uteslutande;
trol. en nordisk nybildning, där -bar
har enbart förstärkande innebörd
(jfr dyrbar till dyr); möjl. till bet.
påverkat av mit. einparich, holl. eenparig
enhällig, likformig. Härtill enbart
(adv.) uteslutande
en bett: trol. av äldre sv. enbäe, no.
einbeite körredskap för en häst; till
2 beta i bet. ’betsla’
en ey k’Ii ka påvlig rundskrivelse: av lat.
encyc’lica, bildat på grek. enkyk’lios
rund
encyklopedi [ensyklåpedi’, ang-]
uppslagsbok, sammanfattning av alla
vetenskaper: av fra. encyclopédie, lat.
encyclopædia, bildn. av grek. enkyk’lios
kretsformig (jfr encyklika) och
pai-de’ia undervisning (se pedagog);
sålunda egentl, ’kunskaper som bilda
en krets’
endast: superlativbildn. till ende
ende: fsv. ende; bildn. på 2 en efter
mönster av åttonde m. fi. ordningstal
på -de
ende’misk inhemsk: modern bildn. till
grek. en i, hos och grek. de’mos folk
endera: sammansättn. av 2 en och fsv.
pera (gen. plur.) av dem
endi’v, endi’via salladsväxt, Cichorium
endivia: av ital. endivia, av senlat.
inty’bea, ett ord av arab. ursprung
(egypt. tybi januari)
endossera [angdåse’ra, en-] påteckna
(en växel) på baksidan: av fra. endosser,
egentl, ’skriva på ryggen’ el. ’taga på
ryggen’, bildn. till dos rygg
endräkt: fsv. endrækt, da. endrägt; av
lågty. éndracht (ty. Eintracht) med
samma bet., bildat till uttrycket over ën
dragen vara ense, egentl, ’bära (en
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
