Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - erfara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erfara
esperanto
erfara: känt fr. mitten av 1600-t.; av
ty. erfahren med samma bet.; egentl,
’uppnå (genom att fara)’. Härtill
erfaren: av likbet. ty. erfahren; jfr
förfaren
ergonomi’ arbetskunskap, anpassning av
arbetsmiljö: modern bildning (1961)
av grek. er’gon arbete, verk och -nom,’os
ordnare, till verbet nem’ein ordna.
Härtill ergonom
ergoti n (giftigt ämne i mjöldrygan):
modern bildn. till fra. ergot mjöldrvga,
sporre; fornfra. argot något skarpt,
vasst, nål; av ovisst ursprung. Härtill
ergotis’m mjöldrygef örgif tning
eriksgata (den fornsvenske) konungens
färd genom landskapen: fsv. eriksgata,
trol. sammansatt med Erik i dess urspr,
appellativa bet. ’allhärskare’
erinn’yer (pl.) hämndgudinnor (i grek.
mytologien): av grek. Erinys’, av oviss
härledning. Jfr eumenider
erinra: av lågty. er inner en, ty. erinnern
med samma bet., till inner inre; jfr
inre
e’risäpple stridsäpple, tvisteämne: efter,
grek. E’ris, tvedräktens gudinna
erkänna: av lågty. ty. erkennen med
samma bet.; till kennen känna (jfr
känna). Härtill erkänsla; erkännsam
erodera nöta bort: av lat. ero’dere gnaga
bort, fräta bort. Härtill erosion
av-nötning: av lat. ero’sio med samma bet.
eroti’k kärlek; läran om kärleken;
konsten att älska: bildn. på grek. er’os
kärlek. Härtill ero’tisk kärleks-; sinnlig;
erotiker; erotoma’n
erratisk flytt-: av lat. erra’ticus
kringirrande; regellös
ertappa: av ty. ertappen med samma
bet.; till ty. Täppe bred fot, brett spår;
trol. smekordsbildn. (jfr fra. potte tass,
sv. 1 labb m. fi.)
eruption [-sjo’n] utbrott: av lat.
erup’-tio utbrott. Härtill erupti’v vulkanisk:
av fra. éruptif
erövra: av lågty. erövern (ty. erobern)
med samma bet., egentl, ’bli den övre,
få överhand’
eselhuvud (en skeppsbyggnadsterm): av
lågty. eselhooft, egentl, ’åsnehuvud’ (jfr
ty. Esel åsna)
eska’der del av en krigsflotta: av fra.
escadre med samma bet., av ital.
squa’dra, urspr, ’fyrkantig slagordning’;
jfr kvadrat, skvadron, kvart,
4 kvarter
eskalera "trappa upp", stegvis öka,
förstärka (de militära insatserna):
nytt ord (omkr. 1965) i samband med
Vietnam-kriget; närmast efter eng.
escalate med samma bet.; bildn. till
fra. escalade uppklättring, stormning,
escalier trappa; av lat. scala’rium
trappa; ytterst av lat. sca’la stege; jfr
2 skala, echelong. Motsats:
deska-lera. Härtill eskalation stegring,
förstärkning (av stridshandlingar)
eskamotera bort smussla undan: av fra.
escamoter med samma bet.; trol. bildn.
på lat. squa’ma (fisk)fjäll
eskapa d snedsprång, äventyr: över fra.
från spa. escapada med samma bet.
eskapis’m verklighetsflykt: från fra.;
avledn. av fra. escaper försvinna; av
medeltidslat. excappa’re kasta av sig
kappan
eskar p innersluttning av en
fästnings-grav: av fra. escarpe med samma bet.;
av ital. scar’pa, ett ord av germ.
ursprung
eskatologi [-tålågi’] läran om de
yttersta tingen: bildn. av grek. es’khaton det
yttersta och grek. log’os lära
eskimå’: av fra. esquimau; fra. form för
ett indianskt ord med bet. ’den, som
äter rått kött’
eskort [eskårt’] skyddsvakt; hedersvakt:
av fra. escorte med samma bet.; av ital.
scor’ta, substantiverat part. av
scor’-gere ledsaga; av folkl. lat. excorri’gere
ge akt på; se korrigera
eskula’p läkare: av lat. Æscula’pius (grek.
AskWpios) läkekonstens gud
esote’risk inre, avsedd för de invigda:
bildn. på grek. eso’teros inre; jfr
esoterisk
esparsett’ (spansk klöver): av äldre fra.
esparcette med samma bet.; trol.
besläktat med fra. èpars spridd, av lat.
spar’-sus
esperanto (ett konstgjort språk): efter
den pseudonym Doktoro Esperanto
’doktorn, som hoppas’, varunder upphovs-
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
