- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
109

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fatalier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fatal ier

fender

Härtill fatalite’t förarglig el. obehaglig
händelse

fatalier laga tid (för ansökan, besvär
o. dyl.): av lat. (tem’pora) fata’lia den
bestämda (tiden), till fata’lis; se fatal
fatalis’m tron på ett oundvikligt öde:
bildn. till lat. fa’tum öde; se fatal.
Härtill fatalist
tata morga’na hägring: av ital. fota
Morgana fen Morgana (se fe), som
ansågs bo i berget Etna och orsaka de
ofta förekommande hägringarna kring
Messina

1. fatt (i t. ex. hur är dä /.? det var Ula /.):
spec. sv. och da. ord, brukat mest
predikatet i neutr.; y. fsv. fatt (thet var
nu sva /. o. dyl.); möjl. part. i neutr. av
verbet 1 få; jfr ofatt

2. fatt (i uttryck som ta fatt, springa i
fatt): av lågty. fat i uttr. fat krigen få
fatt på, där fat betyder ’grepp, tag’; jfr
fatta

fatta: fsv. isl. fata; trol. dels inhemskt
nord. (i bet. ’fatta om, rymma’), dels
lånat från lågty. vaten (ty. fassen)
gripa; jfr uppfatta
fattas: fsv. fotas, fattas; bildn. på fat
(neutr. av adj. far) som fattas, som
brister, finlandssvenska fått (t. ex. klockan
är en kvart fått i tolv); jfr fattig, 2 få
fattig: fsv. fatøker, fattigher, isl. fdtøkr;
sammansättn. av far litet, föga (jfr
fattas, 2 få) och tøker (isl. tøkr), bildn.
till taga; alltså egentl, ’som har föga
att taga av’
fa’un skogsgudomlighet: av lat. Fa’unus,
en skogs-, herde- och fruktbarhetsgud
fa’una djurvärld; av lat. Fa’una,
kvinnlig motsvarighet till Fa’unus (se faun);
av Linné använt som beteckning för ett
lands djurvärld ("Fauna Svecica" 1746)
faute: se fåt

favorisera (obehörigt) gynna, omhulda:
av likbet. fra. favoriser, bildn. till
faveur, se favör, favorit
favori’t gunstling, älskling: av äldre
fra. favorit (nu favori); av ital. favori’to
egentl, perf. part. av favori’re gynna;
till lat. fav’or gunst; jfr favorisera,
favör

favö’r ynnest; förmån: av likbet. fra.
faveur; av lat. fav’or; se favorit

fe kvinnligt övernaturligt väsen: av fra.
fée med samma bet. (ital. fata, se fata
morgana); av lat. fa’ta ödesgudinna
(till fa’tum öde, se fatal). Härtill
feeri’

feber: av lat. fe’bris med samma bet.;
av dunkelt ursprung. Härtill febri’l
februari: av lat. fehruarius; egentl,
’reningsoffrets månad’, till februa’re rena,
försona, av omtvistat ursprung
federation [-sjo’n] förbund,
sammanslutning: en bildn. på lat. fädus (gen.
fæ’deris) fördrag, förbund; jfr
konfederation. Härtill federati’v
feg: fsv. fegher, isl. feigr bestämd att
dö (så även i sv. dial.); gemens, germ.
ord, vars nutida bet. är lån från ty.
feige; av dunkelt ursprung
feja: trol. en sammansmältning av ett
inhemskt ord (isl. fàgja göra blank) med
lågty. vegen (ty. fegen) rengöra, sopa.
Härtill skorstensfejare
fejd strid: fsv. feghp, feyd; av lågty.
veide med samma bet., besläktat med
eng. foe fiende

fel: no. da. feil; av lågty. feil, fél med
samma bet.; av fornfra. faille, bildn. till
faülir fattas; fela; av lat. falVere
bedraga; jfr fallera

fela fiol (dial.): fsv. fipla, ä. nsv. fedela
(1640), av mit. vedele (ty. Fiedel), av
medeltidslat. vitala, den vandrande
spelmannens stråkinstrument under
tidig medeltM; jfr fiol
fem: fsv. fam, isl. fimm (ty. fünf, eng.
five); gemens, indoeurop. ord (lat.
quin’-que, grek. pen’te, fornslav. pent,
sanskrit pan’ca); andra stavelsen (i lat.
-que, grek. -te, sanskrit -ca) är ett tillagt
’och’; grundordet pen(k) 5 torde vara
besläktat med finger; fingrarna
spelade stor roll i primitiv räkning; jfr
punsch. Härtill femte, femton (jfr
aderton, fjorton), femtio
fe’minin kvinnlig: av lat. femini’nus,
bildn. på fe’mina kvinna
fena: fsv. fina; av outrett ursprung (jfr
lat. pinna fena)

fender dyna som hänges ut över ett
fartygs sida för att skydda mot stötar: av
eng. fender, till eng. fend försvara

109

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free