Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - formalin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formalin, formol [-å-] (lösning av
formaldehyd, en produkt av myrsyra):
modern bildn. till lat. formica myra
formalism formbundenhet,
formstränghet: bildn. till lat. formalis; se
formell, formalitet. Härtill formalist
formaliter formligen, med hänsyn till
formen: lat. adverb, till adj. formalis
formlig; se form
formalitet: jfr. ty. Formalität, fra.
formalité; bildn. till lat. formalis formell;
se form, formell
format: ytterst av lat. formatum det
formade, till formare forma (se form)
formel [får-]: över ty. av lat. formula,
diminutivum av forma; se form
formell: över fra. av lat. formalis
formlig, till forma form; se form,
formalitet
formera: av fra. former, av lat. formare
till forma; se form, de-, in-,
reformera. Härtill formation
formidabel ohygglig(t stor), kolossal,
oerhörd: närmast efter eng. formidable
fruktansvärd; av lat. formidabilis
till verbet formidare rysa, vara
förskräckt
formol; se formalin
formulera: av fra. formuler, till formule,
lat. formula; se formel. Härtill
formulär mönster, form (för skrivelse,
fullmakt, kontrakt o. dyl.), jfr
blankett: av likbet. fra. formulaire
forn [-o-] fsv. isl. forn; nord. ord,
besläktat med 2 fjärran och förna, före
fors [fårs]: fsv. isl. fors (no. foss); nord.
ord, ytterst till en indoeurop. rot med
bet. ’stänka’
forska [fårska]: av ty. forschen med
samma bet., urspr, ’efterfråga’, besläktat
med lat. poscere fordra, begära; se
postulera
forsla [-å-]: bildn. på fsv. forþa skicka,
transportera; jfr folor
forst- [-å-] (i forstmästare m. fl.) skogs-:
av ty. Forst vårdad skog; av
medeltidslat. forestis, foresta; jfr fra. forét skog
1. fort [-å-] mindre fästning: av fra.
fort med samma bet.; av lat. fortis
stark
2. fort [fort, fort] hastigt: av lågty.
fort (ty. fort) bort; vidare; strax; fram;
besläktat med 2 före, forsla
3. fort- [fort-, fort-] (i fortbildning,
fortfara, fortkomst, fortplanta, fortsätta
m. fl.): samma ord som 2 fort
forte [fårte] starkt, fortissimo mycket
starkt (musiktermer): av ital. adv.
forte, fortissimo med samma bet.; av
lat. fortis stark
fortifikation [fårtifikasjon]
befästningskonst, befästningsväsen: av fra.
fortification; bildat på lat. fortificare göra
stark; befästa; se forte
fortissimo: se forte
fortkomst: av lågty. vortkumpst, till
vortkomen komma framåt (ty.
fortkommen); jfr 3 fort och ankomst
fortplanta: efter ty. fortpflanzen med
samma bet.
fortsätta: av lågty. vortsetten el. ty.
fortsetzen med bl. a. samma bet.
forum [fo-] (pl. fora) vederbörlig
domstol: av lat. forum torg; öppen plats;
medelpunkt för det offentliga livet,
besläktat med dörr
forward [fårvard] anfallsspelare: av
eng. forward framåt; anfallsspelare
fosfat (gemens, benämning för
fosforsyrans salter): av fra. phosphate; bildn.
på fosfor
fosfor [fåsfår] (ett grundämne): bildn.
av grek. fos ljus och foros bärare
fosforist: egentl, medarbetare i den av
Atterbom o. V. F. Palmblad 1810—13
utgivna månadsskriften Phosphoros
(»ljusbringaren»); senare allm.
’anhängare av den sv. nyromantiken’
fossi1 [-å-] förstenad lämning av djur
el. växt: av lat. fossilis grävd; utgrävd;
till fossa grav
fostbrödralag: litterärt lån från isl.
fóstbrøðralag; till fóstr uppfödande; jfr
foster
foster [fos-]: fsv. foster, isl. fóstr; gemens,
germ. ord, besläktat med föda. Härtill
fostra (uppfostra)
fot: fsv. isl. fótr; gemens, germ. ord (ty.
Fuss, eng. foot) med släktingar i andra
indoeurop. språk (lat. pes, gen. pedis,
grek. pus, gen. podos; se pedal,
antipod)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
