- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
122

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - franko ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

franko

friggerocken

frän’ko fritt på posten; fraktfritt: av
ital. fran’co (di por’to) fri (från
beford-ringsavgift); av germ. ursprung (se
frank)

frans: över ty. Frånse av fra. frange,
fornfra. vrenge; av lat. frimbia, äldre
†im’bria med samira bet.
fransk: av lågty fransch, trol. bildat till
fra. France Frankrike; till folknamnet
franker, se frank, franc. Härtill
fransman (1500-t.): av lågty. fransman,
till fransch fransk; fransos [-o’s]
fransman (ålderdoml.): över lågty. av fra.
frangois fransk; fransys’k fransk (i
uttrycket /. visit; fransyska fransk
kvinna): äldre fransösk; av ty.
franzö-sisch, till fransos
fransäs [frangsä’s, fran-] (en dans): av
fra. frangaise, egentl, fem. av adj.
frangais fransk

frappera slå med förvåning, överraska:
av fra. frapper slå; trol. av germ.
ursprung; jfr eng. rap slå, knacka. Härtill
frappant [-ang’t, -an’t] påfallande,
slående

fras uttryck m. m.: av grek. fras’is
uttryck. Härtill frasera; fraseologi’
frasa: fsv. no. frasa; trol. ljudhärmande;
nära besläktat med fräsa
frat (avgnagt) skräp, avfall; ohyra: av
lågty. vråt ätande, gnagande; ätare (ty.
Fra’ss, se filfras); till lågty. vreten (se
fräta)

fraternisera förbrödra sig, umgås
förtroligt: bildat på lat. fräter’nitas
broderlighet (till frazer broder)
fred: fsv. isl. friSr (jfr frid); gemens,
germ. ord (ty. Friede) av en rot med bet.
’skydda; älska’; jfr fri, fria, frilla,
frände

fredag: fsv. friadagher, freadagher, isl.
frjadagr; lån från något sydgerm.
språk (jfr ty. Freitag, eng. Friday); tidig
germ. översättning av lat. di’es Ven’eris
’Venus’ dag’, varvid det lat.
gudinnenamnet Venus ersatts med det germ.
Fri (isl. Frigg). I Norden kan ordet
fredag icke ha språklig anknytning
varken med Frigg eller med Fröja
fregatt’ (ett slags krigsfartyg): av fra.
frégate; av ital. frega’ta med samma bet.

frejd: fsv. fmghp, isl. fràgö; bildn. till
adj. fsv. fræger ryktbar, nära besläktat
med fråga

frejdig: av lågty. vreidich käck, modig;
av ovisst ursprung

frekventera (ofta el. regelbundet) besöka:
av lat. frequenta’re ofta göra; ofta
besöka; allmänt bevista ; av lat.
freq’-uens ofta förekommande, vanlig, eg.
’packad, full’. Härtill frekvent [-en’t];
frekvens [-en’s]

frenesi’ ursinne, raseri: av fra. phrénésie
med samma bet.; av grek. fren’esis
ursinne, bildn. på fren mellangärde;
själsförmögenheter. Härtill frenetisk
frenologi [frenålågi’] läran om
själsegenskapernas lokalisation i hjärnan:
modern bildn. av grek. fren
själsförmögenheter (se frenesi) och log’os
lära. Härtill frenolog [-lå’g]
fresk väggmålning utförd på fuktig
muryta: av fra. fresque; av ital. fres’co
frisk (bl. a. om den ännu våta
kalkväggen, på vilken målas); av germ. frisk;
jfr alfresko

1. fresta pröva, försöka, locka: fsv.
fresta, fræsta, isl. freista; ett i got. och
nord. språk belagt ord; av omstridd
härkomst. Härtill frestelse

2. fresta (i uttr. /. livet, tillvaron): efter
likbet. ty. fristen uppskjuta, förlänga,
till subst. Frist (se frist); med-formell
anslutning i sv. till 1 fresta

fri: av lågty. vri med samma bet. (ty.
frei ); nära besläktat med frälsa.
Härtill fria göra fri, rädda; frihet
fria (till ngn): fsv. no. fria; av lågty.
vrien fria; gifta sig med; identiskt med
isl. fr ja älska (besläktat med fred).
Härtill friare; frieri’
fribytare (ett slags sjörövare): av lågty.
vribüter, egentl, ’som har frihet att göra
byte’, därav ’privilegierad sjörövare’;
jfr filibuster
frid: fsv. friper (som normalt blivit f red)
med i dels genom tradition i
skriftspråket (bibeln, lagspråk), dels genom
inverkan från ty. Friede
friggerocken (stjärnbilden Orions bälte):
känt från o. 1600, eg. Friggs spinnrock
el. slända

122

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free