Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - frost ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frost
2. fräs
frost: fsv. isl. frost; gemens, germ. ord
(ty. eng. frost), nära besläktat med
frysa
frottera gnida: av fra. frotter med samma
bet. Härtill frotté bomullstyg (till
handdukar o. dyl.): nytt ord (omkr.
1920); av likbet. fra. frotté, eg. part.
av frotter gnida
fru: fsv. frugha, fru, isl. fru; av
forn-saxiska frun, lågty. vrüwe (ty. Frau),
samma ord som isl. [hüs]freyja (jfr
hustru) och gudinnenamnet Frö ja
fruga l tarvlig, enkel: av lat. fruga’lis
av markens gröda; enkel
frukost [fruck’-]: fsv. frokoster, no.
frukost; av lågty. vrökost, sammansättn.
av vrå tidig (ty. früh) och kost
frukt: fsv. frukt; över lågty. vrucht (ty.
Frucht) av lat. fruc’tus med bl. a.
samma bet., besläktat med bruka
frukta: av lågty. vruchten med samma
bet.; med dunkel härledning. Härtill
fruktan; fruktansvärd
fruntimmer: da. fruentimmer; av lågty.
vrüwentimmer (jfr ty. Frauenzimmer);
egentl, ’frustuga’ (jfr 1 timmer),
därefter kollektivt om frustugans invånare
(jfr hovfruntimret), slutligen
individuellt; jfr kamrat, rekryt
frusa häftigt välla fram, forsa: no. frusa;
av en indoeurop. rot med bet. ’stänka;
frusta’; jfr frusta, p rus ta
frus’ta: bildn. till samma rot som frusa
frustration missräkning, besvikelse: efter
likbet. eng. frustration till frustrate
bedraga, gäcka, fra. frustrer; ytterst
av lat. frus’trå förgäves
fryle (en växt, Luzula, Spergula,
Sper-gularia): av ovisst ursprung
fry na (i uttrycket fryna på näsan): no.
fryna; sydsv. dialektord av omstritt
ursprung
fryntlig: av lågty. früntlik vänlig (ty.
freundlich); till lågty. frünt vän (ty.
Freund)
frysa: fsv. frysa, isl. frjösa; gemens, germ.
ord (ty. frieren, eng. freeze) med
släktingar i andra indoeurop. språk
fråga (verb): fsv. fragha; av lågty. vrågen
(ty. frågen); samhörigt med forska
och frejd
från: fsv. fran; jfr fsv. fra, isl. fra, da.
fra; med -n av ovisst ursprung;
sammanhängande med fram
frånvaro: böjd kasusform av fsv. franvara
med samma bet.; jfr bortovaro
fräck: av ty. frech; samma ord som sv.
dial. fräk glupsk; snäll, no. fr ek, isl.
frekr glupsk, driftig
fräken (en växt): av ouppklarat
ursprung; möjl. nära besläktat med
fräkne
fräkne: jfr fsv. fræknotter fläckig, isl.
no. frékna fräkne; möjl. besläktat med
fräken. Härtill fräknig
frälsa: fsv. frælsa, till adj. fræls fri,
isl. frjdls; gammal sammansättn. av
fri och hals, sålunda ’med fri hals*
frälse skattefrihet; adel (frälsejord, -man
o. dyl.): fsv. frælse n., bildn. till adj.
fræls fri, se frälsa
främja: fsv. fræmia, isl. fremja; gemens,
germ. ord, bildat till fram
främling: av ty. Fremdling med samma
bet.; till fremd främmande; jfr
främmande
främmad: se främmande
främmande: fsv. fræmmande, ombildn.
av fsv. fræmadhe, nsv. främmad
(Götaland; även i poet. språk t. ex. Atterbom,
Hedborn, Levertin, Hj. Gullberg), da.
fremmed; av lågty. vremede (ty. fremd),
gemens, germ. ord, bildat till fram i
bet. ’från’
främre: fsv. fræmbre, isl. fremr;
kom-parativbildn. till fram
frän: sv. dial. även fren, från stinkande,
skarp, rå; jfr no. fræna lukta starkt och
frøyna lukta; av dunkelt ursprung
frände manlig släkting: fsv. frænde,
isl. frændi; egentl, pres. part. av isl. fr ja
älska (jfr fria), nära besläktat med ty.
Freund, eng. friend vän (jfr fryntlig)
frän ka kvinnlig släkting: fsv. frænka,
ur äldre frændkona, sammansatt av
frände och 1 kona
1. fräs halskrås: av fra. fraise med
samma bet., bildat på fraiser krusa, vecka
av provensalska frezar krusa; jfr fris
2. fräs roterande fil el. skärverktyg: av
fra. fraise med samma bet., egentl, ’ett
krusigt föremål’; formellt samma ord
som 1 fräs
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
