Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - genitalier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genitalier
gerilla
genita’lier [j-] könsorgan: av lat. [-[memb-ra]-] {+[memb-
ra]+} genita’lia; till gig’nere föda och
genus
ge’nitiv [j-] (en kasusform): av lat.
[icasus] geneti’vus som utmärker släkte
el. tillhörighet; till genus
genius [j-] skyddsande: av lat. gen’ius
med samma bet. (jfr geni), till roten i
gig’nere föda; se genus
genmäle: fsv. genmæle motsägelse; bildn
till mæla gen säga emot, se mäla,
1 mål; jfr gensaga, -sägelse
genom (igenom): fsv. ginom, genom
(i genom), isl. gegnum (i gegnum);
egentl, dat. plur. av 2 gen
genompyrd: se pyra
genomsnitt: belagt från början av
1800-t.; trol. närmast från da.
gen-nemsnit, som är äldre; efter ty.
Durck-schnitt med samma bet.; jfr snitt.
Härtill genomsnittlig
genotyp: se 1 gen
genre [sjang’er] slag, sort: av fra. genre;
av lat. gen’us (gen. gen’eris); se genus
genrep: kortord (o. 1920) för
generalrepetition
gensaga: sammansättn. av 3 gen- och
saga i bet. ’det, som säges; yttrande’
gensare [g-] stickad ylletröja (för
sjömän): av eng. Guernsey, ö i Engelska
kanalen
øenstörtig: fsv. genstyrtogher
motspänstig, halsstarrig; trol. till styrta sik gen
kasta sig mot (se störta), jfr genstridig,
-strävig
gensägelse motsägelse: fsv. gensighilse till
3 gen-, jfr genmäle, -saga
gentemot: se 2 gen
gentil [sjangti’1] fin; artig; frikostig:
av fra. gentil med samma bet., äldre
’högättad, förnäm’; av lat. genWlis
tillhörande en släkt (en stam, ett folk),
bildn. till gens (gen. gen’tis) släkt, stam,
folk, besläktat med genus
gentleman [j-] fin man, med ett i allo
korrekt uppträdande: av likbet. eng.
gentleman, ursprungl. ’adelsman’ till
gentle adlig; efterbildn. av fra.
gentil-homme adelsman, av gentil (se gentil)
och komme man
genui’n [j-] äkta; utpräglad; inbiten;
ytterst av lat. genui’nus medfödd; in-
hemsk; bildat på samma rot som
genus
ge’nus [j-] (en grammatisk term): av lat.
gen’us (gen. gen’eris) härkomst; släkte;
kön; slag, art; till roten i gig’nere föda
och gens släkte (se gentil), grek. genea’
(se genealogi), och gon’os födelse (se
epigon), gen’esis (se genetisk), sv.
kön m.fl.; jfr genre, 1 general-,
generell, generös, genitiv, generera,
generation, genitalier, genius,
genuin
geocen’trisk med jorden som
medelpunkt (i universum); motsats:
helio-centrisk: efter motsvarande bildn. i
ty., eng. och fra.; se centrum
geodesi’ [j-] jordmätningskonst: av grek.
geodaisi’a jorddelning, till ge jord och
dai’ein dela. Härtill geode’t fältmätare
geografi’ [j-]: av grek. geographi’a
jordbeskrivning; till ge jord och grafein
skriva (jfr bio-, mono-, foto-,
litografi m. fi.). Härtill geograf;
geografisk
geologi [jeålågi’] vetenskapen om
jordens byggnad och utveckling: av grek.
ge jord och log’os lära. Härtill geolog
[-lå’g]; geologisk [-lå’g-]
geometri’ [j-] vetenskaplig rumslära:
av grek. geometri’a jordmätning, till ge
jord och metrei’n mäta
georgett(e) [sjårsjett’] (ett slags
sidentyg): av fra. crëpe georgäte, till
kvinnonamnet Georgette
georgin [jeårji’n] dahlia: av ty.
Geor-gine; uppkallad 1803 efter professor 7.
G. Georgi i Petersburg
gepäck’ [j-, g-] packning; resgods: av
ty. Gepäck med samma bet.; jfr packe
gera’nium [j-] (ett växtsläkte): över lat.
av grek. gera’nion till ge’ranos trana;
namnet beror på att fruktfästet liknar
en (tran)näbb; jfr nä va
geriatri’k läran om ålderdomens
sjukdomar: modern bildn. av grek. ger’on
gammal och iatrike’ läkekonst
geriira [g-] (i gerillakrig o. dyl.) krig av
oordnade friskaror: ytterst av spa.
guer-rilla litet krig, diminutiv till guerra
krig; av germ. ursprung (jfr värja)
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
