Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - giva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giva
giva, ge: fsv. gæva, giva, isl. g ef a; gemens,
germ. ord (ty. geben, eng. give) utan
säkert uppvisade släktingar i andra
språk; jfr 1 -gift, gåva, gäv. Den
kortare formen ge (ger, gett) har i nsv.
tid uppkommit i obetonad ställning;
den längre giva (giver, givit) har
bevarats i skriftspråket
givetvis: trol. en bildn. till uttrycket ta
något för givet
gjord (i bukgjord o. dyl.): fsv. giorp, isl.
gjgrd; nära besläktat med gördel.
Härtill omgjorda
gjuse (fiskgjuse): till sv. dial. gjud, no.
gjod med samma bet.; dunkelt
gjuta: fsv. giuta, isl. gjota; gemens, germ.
ord (ty. giessen) med släktingar i flera
andra indoeurop. språk
g I acé( h an ds kar) glansskinns( handskar):
av fra. glacé, perf. part. av glacer
is-belägga; göra glänsande, av glace is;
se glass
glacia’1- istids-: ytterst av lat. glacia’lis,
adj. till glac’ies is(fält); jfr glaciär,
glass
glacis [glasi’] fältvall: av fra. glacis,
bildn. på fornfra. glacier glida; till glace
(se glass)
glaciä’r jökel: av fra. glacier ismassa;
till glace is, av lat. glac’ies is; jfr
glacial-, glass
1. glad öppet ställe i skog; till 2 glad
i bet. ’ljus’; jfr no. glada bli gles, öppna
sig (om skog)
2. glad (till lynnet o. dyl.): fsv. isl.
glaSr, även ’klar, skinande, blank’;
gemens, germ. ord (eng. glad; jfr
glatt) med släktingar i ett flertal
indoeurop. språk; jfr glädja, glädje
glada (en rovfågel): av sv. dial., no. glada
gå ned (om solen); egentl, ’glida’;
namnet på grund av gladans glidflykt
gladiator fornromersk fäktare: av lat.
gladiator, bildn. till glad’ius svärd
glamma: fsv. isl. glama; av dunkel
härstamning; trol. ljudhärmande
glamorisera dra till sig
uppmärksamheten (1970): av eng. glamour
förtrollning, förtjusning, glamourious
förtjusande
gli
glana stirra, glo: sv. dial. även lysa svagt,
no. glana stirra; lysa; besläktat med
glo
glan’del körtel (på växter): av lat.
glan’-dula körtel
glans: över lågty. av ty. Glanz, besläktat
med glänta
glanskis: sv. dial. glansk glänsande; av
lågty. glans, av ty. Glanz med samma
bet.; till subst, glans
glappa: jfr sv. dial., no. glapa vara
öppen; ha mellanrum, isl. afglapi
fåne, en som står och gapar; jfr glop,
gläfsa
1. glas: fsv. glas; av lågty. glas (ty. Glas,
eng. glass), samma ord som det
inhemska fsv. glar, isl. gler; gemens, germ. ord
med grundbet. ’glans’, trol. urspr,
’bärnsten’
2. glas (i sjömansspråk) halvtimme,
åttondelen av ett vaktpass (om 4 timmar):
ursprungl. ’timglas’, använda som
tidmätare ombord
glasera överdraga med glasyr: av ty.
glasieren, bildn. till 1 glas
glass: av fra. glace is; till lat. glac’ies is;
jfr glacé, glaciär
glasy’r glasartat överdrag: av ty. Glasur
med samma bet.; bildat (med fransk
ändelse) på 1 glas
glatt: av (låg)ty. glatt, egentl, samma
ord som sv. glad
glaubersalt (ett läkemedel): efter den
ty. kemisten J. Ii. Glauber (1604—
1668)
g I au kom [-å’m] grön starr: av grek.
glau’koma med samma bet., till glaukos’
blågrön
glav (el. gla’ven) svärd: fsv. glavin,
ytterst av fra. glaive lans; av lat. glad’ius;
jfr gladiator
gles: jfr no. glisen otät; sv. dial. glisa
glänsa, glimta
glefscher jökel: av ty. Gletscher, över
schweiz. dial. av lat. glac’ies is; jfr
glaciär
gli (pl. glin) fiskyngel, småfisk (t. ex.
småglin): jfr sv. dial. glia, isl. gljd
glimma, glänsa; av samma rot som
gles
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
