Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grabb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grabb
grann
grabb pojke, kille: slangord från
Stockholm; trol. = no. grabb grov, barsk
person. Härtill sv. dial. gräbba flicka:
no. gr ebba stor, grov kvinna
grabba (t. ex. grabba tag i): no. grabba;
gemens, germ. ord (eng. grab; jfr
lika-bet. eng. grabble, ty. grabbeln); jfr
grabb. Härtill grabbnäve, -tag
grace fgra’s] behag; ynnest: av fra.
grace, av lat. gra’tia med samma bet.;
jfr gratie, gratis. Härtill graciö’s
behagfull: av fra. gracieux, lat. gratio’-
sus
graci’1 spenslig, smal (särsk. om växter):
av lat. grac’ilis, äldre crac’ilis slank,
mager
1. grad rät: av lågty. grade (ty. gerade)
rak
2. grad jämförelsegrad o. dyl.; enhet vid
mätning av temperatur o. dyl.;
värdighet, rang: ytterst av lat. grad’us gång;
steg; avsats (jfr grassera, in-,
kongress, aggressiv). Härtill gradera
(jfr degradera); gradation;
gradual-(t. ex. g .-avhandling för doktorsgraden);
gradueir gradvis skeende: av lat.
gradua’lis
g rad u al psalm som sjunges efter
episteltexten: så kallad därför att den katolske
liturgen då stod på trappan till
läs-pulpeten; jfr 2 grad
gra’fisk som har en teckning till grund:
bildn. till grek. grafein skriva, teckna;
jfr bio-, epi-, telegraf, geo-, lito-,
mono-, orto-, paleo-, steno-,
fotografi m. fi.; gram. Härtill grafi’k;
grafiker
grafi’t blyerts: bildn. till grek. grafein
skriva
grafologi [-lågi’] skriftexpertis: ordet
bildat 1868 av fransmannen abbé
Michon om konsten att av en persons
handstil sluta sig till hans karaktär; av
grek. grafein skriva (se grafisk) och
log’os ord, lära. Härtill grafolog [-lå’g]
grahamsbröd: efter den amerikanske
vegetarianen S. Graham (1794—1851)
gram’: av fra. gramme; av grek. gramm’a
bokstav; liten vikt; jfr grammatik,
grammofon, parallellogram
grammatrk språklära: av grek.
grammatika; till gramm’a bokstav,
skrivtecken, skrift (jfr ana-, dia-, epi-,
mono-, steno-, telegram); bildn. till
graf ein skriva (se grafisk). Forntidens
g. behandlade nästan uteslutande
skriftspråken (gr., lat.); jfr litteratur
grammofon [-få’n]: modern bildn. av
grek. gramm’a skrivtecken och fone’
ljud, röst
gramse: fsv. gramse, bildn. till fsv.
gram-ber, isl. gramr vred, förbittrad, gemens,
germ. ord; jfr gräma
1. gran (en vikt): av lat. gra’num korn
(jfr granat, granit, korn), som i
me-deltidslat. betecknar minsta viktsenhet
2. gran (ett träd): fsv. gran; som
trädnamn uteslutande nordiskt (jfr isl. grgn
mustasch); gemens, germ. ord med
grundbet. ’ngt framstickande,
spetsigt’. Härtill grane granris, granvirke
(sydsv.)
1. grana’t(äpple): ytterst av lat.
grana’-tus kornig, fylld av frön; till gra’num (se
1 gran)
2. grana t (ädelsten): uppkallad efter
granatäppleträdets blommor
3. grana’t (ett slags projektil): över ty.
från ital. grana’ta med samma bet.; av
lat. grana’tus kornig (se 1 gran); jfr
grenadjär
1. grand (t. ex. inte ett grand, lite grann,
även vardagl. lite granna): fsv. isl.
grand n. smula; gruskorn (jfr ty. Grand
grov sand), besläktat med eng. grind
mala
2. grand (g. av Spanien): av spa. gran’de
med samma bet.; egentl, ’stor’. Härtill
grandezza [-ess’a] värdighet (av spansk
grand): av spa. grandeza, ital. grandezz’a
grandios [-å’-] storslagen: av ital.
gran-dio’so med samma bet., bildn. till
grande stor; jfr 2 grand
granit: av fra. granit, av ital. grani’to
med samma bet., egentl, ’kornig’;
jfr 1 gran
grann tunn, fin; noggrann; vacker, stilig:
fsv. gränder, isl. grannr fin, tunn, äldre
även: noga, omsorgsfull (i man-, nog-,
orda-, samvetsgrann); möjl. besläktat
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>