Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gravöl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gravöl
gro
gravöl gästabud vid begravning: fsv.
gravaøl; till öl i bet. ’gille’
gravö’r ristare: se 1 gravera
grecis’m grekisk språkegenhet: bildn.
på lat. græ’cus grekisk
gredelin: av fra. gridélin; av gris de
lin lin-grå
gregoria’nsk: efter påvenamnet Grego’-
rius
grejor (pl.): no. greida ordning, i pl.
redskap, verktyg; med prefixet ga- (se
2 ge-) till 2 reda; i sv. trol. lånat från
no.
grek: av lat. Græ’cus, namn på en i Epi-
rus bosatt folkstam; jfr hellen. Härtill
grekisk
1. gren (på träd): fsv. gren, isl. grein f.;
nord. ord, bildat till grina gapa, alltså
egentl, ’öppning mellan två skänklar,
klyka’
2. gren skrev på byxor: eg. samma ord
som 1 gren, i överförd användning
grenadi’n (en tygsort): av fra. grenadine,
bildn. till grenade granatäpple
grenadjä’r: av fra. grenadier (egentl,
’handgranatkastare’), bildn. till grenade
granat; se 3 granat
grensle: jfr sv. dial. grens grensle; till
grena i bet. ’spärra ut benen’; jfr gren
grep: fsv. grep, isl. greip f.; bildn. till
gripa
grepe handtag: isl. gripi m. handfull, no.
gripe greppet i handen; till gripa
grepp: fsv. isl. grip n.: bildn. till gripa.
Jfr angrepp, begrepp
grevar (pl.) talgklumpar vid
fettsmält-ning: fsv. grevar pl.; av likbet. mit.
greve, jfr ty. Griebe, eng. greaves; av
ovisst ursprung
greve: fsv. greve, isl. greifi; av lågty.
greve (ty. Graf); urspr, en
ämbetsmanna-titel; möjl. av medeltidsgrek. graf ev’s,
en ämbetsman vid det bysantinska
hovet, eg. ’skrivare’; jfr grafisk
griffel: av lågty. griffel (ty. Griffel);
trol. av medeltidslat. graphi’olum litet
skrivstift; till grek. grafein skriva; se
grafisk
grift grav: fsv. grift, trol. över ty.
ytterst från grek.-lat. cryp’ta; se krypta
griljera halstra: av fra. griller, bildn.
till gril halster, av lat. crati’culum litet
gallerverk
grill halster, grillrum: över likbet. eng.
grill, av fra. gril; se griljera. Härtill
grilla rosta på halster, griljera
griller (plur.) inbillningar: av lågty.
grille med samma bet., egentl, ’syrsa’
(jfr sv. ha flugan på ngt, få myror i
huvudet)
grillfängerier vurmerier, fantasier: efter
likbet. ty. Grülfängerei, bildn. till
uttrycket Grillen fangen, egentl, ’fånga
syrsor’; se griller
grima’s: av fra. grimace; av spa. grimazo
panisk skräck, bildn. till grima fruktan;
skräck, möjl. av germ. ursprung (jfr
grimma)
grim ma: fsv. isl. grima; med mycket
växlande bet.: nosgrimma; smutsrand;
ansiktsmask m. m.; gemens, germ. ord
av outredd härkomst
grina gråta, lipa (n. och mell. Sverige)
och skratta (s. Sverige, Värml.): isl.
grina, no. grina gråta, da. grine skratta;
gemens, germ. ord, med grundbet.
’gapa’; jfr gren. Härtill grin (grin-Olle);
grinig
grind: fsv. isl. grind; gemens, germ.
ord med släktingar i andra indoeurop.
språk
grind val (ett slags valfisk): bildn. till
grind i den färöiska bet. ’rad av valar*
grip (ett sagodjur): isl. gripr; av lågty.
grip (ty. Greif), av lat. gry’ps, gry’phus
sagodjur bestående av lejon och örn i
ett
gripa: fsv. isl. gripa; gemens, germ. ord
(ty. greifen, eng. gripe); jfr grep,
grepe, grepp, dyrgrip
gris: fsv. gris, isl. griss; nord. ord av
okänt ursprung
grissel brödspade: no. grisl; möjl. av
lågty. gerstel med liknande bet.
grissla (simfågel): sydsv. dial. gröttia (ö.
Småland), grylla (Skåne), grautle
(Gotland, Linné 1741); sannolikt avledn. t.
gryt (el. dial. gröt, graut); fågeln vistas
på steniga stränder; ti blir si som i
nässla, vassla m. fi.
gro: fsv. isl. gråa; gemens, germ. ord
(eng. gro-w); jfr grodd, gröda, grön
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
