Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grunkor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grunkor
grundvqllr, da. grundvold till isl. vqllr
mark, slätt (se 2 vall). Nsv. grundval
(med ä) kan dock även vara en ren
utläsningsform (redan fsv. och Gustav
Vasas Bibel 1541) av ett äldre -val,
d. v. s. -vall
grunkor (pl.) grejor, saker: sydsv. dial.
grunker (pl.) tillhörigheter, småsaker,
hopsparade slantar, da. grunker; trol.
samhörigt med grunk grums,
bottensats, grumla m. fi.
grunna: se grunda
grupp: av fra. groupe; av ital. grwpp’o
med urspr. bet. ’knut*
grus: av lågty. gr&s grovt krossade
stenar; jfr gryn, gryt, gröt
gruva (subst.): fsv. gruva grop, håla, av
lågty. gruve; bet. ’gruva* (redan fsv.)
av ty. Grube; besläktat med gräva
gruva Sig: fsv. gruva sik; av lågty.
grü-wen frukta, ängsla sig (ty. granen); av
dunkelt ursprung. Härtill gruvlig: av
lågty. grüwelik (ty. greulich)
1. gry (en stenarts) beskaffenhet; virke,
stoff (t. ex. det år gott gry i honom):
äldre gryt (trol. sedan uppfattat som
best. form, varav obest. gry); se gryt
2. gry dagas: trol. besläktat med grå:
jfr sv. dial., no. gråna, ty. grauen dagas,
trol. med syftning på det första
begynnande dagsljuset (det grånar även om
skymningen). Härtill gryning
grym: fsv. grymber; trol. samma ord
som fsv. grimber, isl. grimmr förbittrad,
bister, barsk; gemens, germ. ord (ty.
grimm, eng. grim), besläktat med gram;
se gramse
grymta: fsv. no. grymta; gemens, germ.
ord (jfr likbet. da. grynte, ty. grunzen);
av ljudhärmande ursprung (jfr
grum-sa)
gryn: fsv. gryn, isl. gr jon med samma
bet., urspr, ’något söndermalt, krossat’:
besläktat med gryt
gryning: se 2 gry
gryn na undervattensgrund: avledn. till
1 grund (med fsv. stam grunn-)
gryt stenig mark, stenrös: fsv. gryt, isl.
grjåt; gemens, germ. ord (ty. Griess,
eng. grit grus; gryn) med släktingar i
flera indoeurop. språk; urspr, ’något
gräsänka
krossat’, besläktat med gröt, gryn,
grus, grott; jfr 1 gry
gryta: fsv. isl. gryta; bildn. till gryt
(de äldsta grytorna torde ha varit
gjorda av sten)
grå: fsv. isl. grar; gemens, germ. ord
(ty. grau, eng. gray), möjl. med
släktingar i lat.
gråbo (växten Artemisia vulgaris): sv.
dial. [grå]buna, fsv. gråbo, gråböna, buna,
innehåller ett ord buna (ihålig) stjälk;
benpipa
grådaskig: sv. dial. daskig, även
’smutsig’; trol. till dask a, med anslutning
i bet. till sjaskig m. fi.
1. gråna eka, runga: sv. dialektord, trol.
ljudhärmande
2. gråna bli grå: bildn. till grå
gråta: fsv. isl. grdta; gemens, germ.
ord, möjl. med släktingar i sanskrit.
Härtill gråt
grädda (verb: g. bröd, pannkakor o.
dyl.); speciellt sv. ord (no. bake, steke, da.
bage), möjl. till grädde i en urspr. bet.
’överdrag, hinna, skinn’
grädde: fsv. grædde; speciellt sv. ord
(no. fløte, da. fløde), av okänd
härkomst; jfr flöt
gräla: no. græla; jfr no. gråla med
samma bet.; möjl. ljudhärmande (liksom
groll, gräll). Härtill gräl
gräl I bjärt, skarp: av da. ty. gréll med
samma bet., urspr, ’skrikande’,
besläktat med groll
gräma: fsv. græmia, græma, isl. gr em ja;
bildn. till adj. gram; se gramse,
förgrämd. Härtill grämelse
gränd: fsv. grænd, no. grend, egentl,
’grannelag’; bildn. till granne
gräns: av lågty. gr ense (ty. Grenze),
urspr. ett slaviskt ord
gräs: fsv. græs; jfr isl. no. sv. dial. gras;
gemens, germ. ord (ty. Gras, eng. grass),
trol. till samma rot med bet. ’spetsig’
som 2 gran
gräslig: fsv. græsliker; av lågty.
grese-lik, bildn. till grese rysning, gresen rysa;
jfr också no. grosse, ty. grausen rysa
(sålunda bildat som ryslig, faslig m.
fi.)
gräsänka: känt från början av 1700-t.;
efter lågty. graswed(e)we förförd och
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
