Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - harkrank ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har k rank
haubits
harkrank (en myggliknande insekt): fsv.
harkrank-; sammansättn. av fsv. har
hår och sv. dial. kränk ngt smalt och
bräckligt; mygga (med spinkiga ben)
ha’rlekin (en lustspelsfigur;
gyckelmakare): av fra. [h]arlequin, fornfra.
helle-quin; trol. ytterst från en flamländsk
beteckning för djävulen; till helle (ty.
Hölle) helvetet
harm: fsv. harmber sorg, skada;
förtrytelse, isl. harmr sorg, skada; gemens,
germ. ord (ty. Harm, eng. harm sorg)
med släktingar i slav. språk. Härtill
harmas; harmsen, äldre harmse
harmlös oförarglig: av ty. harmlos; av
eng. harmless med samma bet.
harmoni’ samstämmighet; jämnmått: av
grek. harmoni’a sammanpassande,
jämnmått. Härtill harmonisk,
harmoniera; harmo’nium kammarorgel:
av grek. harmon’ion det harmoniska,
substantivering av ett adj.; harmo’nika
(musikinstrument): av lat. harmon’ica
den harmoniska, substantivering av
ett adj.
harmynt med harmun: se 2 -mynt
ha’rnesk (skydd av metallplåt för en
krigares bröst och rygg): över lågty.
harnesch av fornfra. harnas (fra.
har-nais), trol. ytterst ett keltiskt ord
1. harpa (ett musikinstrument): fsv. isl.
harpa; gemens, germ. ord (ty. Härje,
eng. harp) av dunkelt ursprung
2. harpa (sädesrensningsmaskin): trol. av
1 harpa i bildl, användning
harpalt: se palt
har’pojs blandning av linolja, talg och
vax: över lågty. harpois av fornfra.
harpois, bildat av ty. Harz harts och
fra. poix beck (lat. pix)
harpu’n (ett slags spjut, försett med
hul-lingar): över tyskan av holl. harpoen;
av fra. harpon, diminutiv till harpe klo,
av omtvistat ursprung
harpy’ja (ett grekiskt sagoväsen, ett slags
straff gudinna med rovfågelskropp):
grek. ord, bildat till verbet harpaz’ein
röva bort
harr (en laxfisk): no. harr; svenskt-norskt
ord med släktingar i litauiskan, egentl,
’den mörkfläckiga’
harska (i uttr. harska sig): trol.
ljudhärmande ombildning av 2 harka
harskla: bildn. till harska
ha’rt (i uttr. hart när): neutr. av fsv.
harper hård, trol. dock med påverkan
från lågty. hart (jfr ty. hart), som
användes på samma sätt
harts: av ty. Harz kåda, harts; av okänt
ursprung
harv: fsv. harf, no. horv; trol. av en
indoeurop. rot med bet. ’kratsa, krafsa’,
vartill även ch arpi
has (vanl. i plur. hasor): fsv. no. has
hälsena; av dunkelt ursprung. Härtill
hasa släpa sig fram
hasa’rd slump; högt spel: av fra. hasard;
av arab. az-zar tärning
hasch’isch (ett slags berusningsmedel):
ytterst av arab. hasjisj blad av indisk
hampa. Från samma ord kommer arab.
hasjäsj haschischrökare, pl. hasjäsjin,
namn på en muhammedansk sekt
under korstågstiden, vilkens
medlemmar under haschischrus mördade
kristna; därav ital. assassino, fr. assassin
mördare. Härtill kortformen hasch
hasp[e]: no. hasp (jfr isl. no. hespa);
gemens, germ. ord (ty. Haspe, eng.
hasp), trol. med urspr. bet. ’ngt krokigt’
haspe| [has’pel] garn vinda; handspel,
vindspel: av (låg)ty. haspel med samma
bet., trol. bildat till hasp. Härtill,
haspla (i uttr. h. ur sig): med urspr. bet.
’vinda (upp, av)’
hassel: fsv. isl. hasl; gemens, germ. ord
(ty. Hasél, eng. hazel) med släktingar i
andra indoeurop. språk, bl. a. lat.
cor’ylus. Härtill hässle hasseldunge
hast: fsv. hast, no. hast; av lågty. hast
(ty. Hast) med samma bet.; av fornfra.
haste (fra. håte), ett ord av germ.
ursprung, besläktat med häftig. Härtill
hastig
hat: fsv. no. hat (jfr isl. hatr); gemens,
germ. ord (ty. Hass, eng. hatred) med
släktingar i grek. och iriska; jfr hätsk,
hetsa
hatt: fsv. hatter, isl. hgttr; nord.-forneng.
ord (eng. hat) med släktingar i andra
germ. språk (t. ex. ty. Hut)
ha ubits (ett slags kort kanon): av ty.
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
