- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
164

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hejduk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hejduk

hem

hej’duk hantlangare, redskap: av ty.
Heiduck betjänt i ungerskt livré, ett
från hovet i Wien utgånget ord; av
ungerska haidük (plur.) stråtrövare
hejsan (interj.): efter lågty. ty. heisa
med samma bet.

hekatomb [-tåm’b] stort offer: av grek.
hekatom’be offer av hundra oxar, bildn.
till hekaton’ hundra

hekta’r (har) (ett ytmått): sammansättn.
av hekto och ar

hektisk kronisk, tärande (om feber);
lungsiktig: ytterst av grek. hektikos’
som har en viss egenskap; bröstsjuk
hek’to: ellips av hsktogram (jfr kilo);
av fra. hectogramme, modern bildn. till
grek. hekaton’ hundra
hektogra’f (apparat, varmed man
mångfaldigar skrivelser): sammansättn. av
hekto och en bildn. till grek. grafein
skriva

hel: fsv. hel, isl. heill; gemens, germ.
ord (ty. heil oskadd, frisk, eng. whole)
med släktingar bl. a. i grek. och slav.
språk; jfr 1 hell, hälsa, helbrägda,
helig, 2 hell
helbrägda [helTbräjda, he’l-] frisk: fsv.
helbrægdho, helbryghpa (jfr fsv.
hel-brygdher, fornno. heilbrigSr);
sammansättn. av hel och stammen i 1 bragd,
isl. bragd, som bl. a. betyder ’utseende,
sätt, tillstånd’

helg [häl’j]: fsv. hælgh, isl. helgr; bildn.
till adj. helig

helgeflundra [häl’je-]: jfr isl. heilagr fiskr;
namnet syftar på att den fick ätas under
katolska fastan

helgon [hel’gån]: fsv. hælghon; av
forn-lågty. (thie) hëlagon (de) heliga; i fsv.
med formell anslutning till de neutrala
orden på -ön; till helig
helgsmå! [häl’js-] sammansättn. av fsv.
hælghe helgd, helighet, bildn. till
hel-aglier helig (se helig) och 4 mål i
bet. ’tid(punkt)’

helig: fsv. helagher, isl. heilagr, egentl,
’okränkbar, fridlyst, som ej får skadas’;
bet. ’helig’ torde vara lån från något
annat germ. språk; gemens, germ. ord
(ty. heilig, eng. holy), bildn. till hel
oskadad, sund och lyckosam (se hell);
jfr helg, helgon. Härtill helgd

helikopter flygmaskin med horisontell
propeller, skruvflyg: bildn. (o. 1910) av
grek. he’lix skruv, spiral och pteron’
vinge; sålunda heliko-pter
heliocentrisk med solen som
medelpunkt (i universum); motsats: ge o
centris k: modern bildn. med motsvarighet
i ty., eng. och fra., av grek. he’lios sol
och centrum

heliogravy’r (ett slags
djuptrycksförfa-rande): modern sammansättn. av helio~
(av grek. he’lios sol) och gravyr
heliotrop [-trå’p] (en prydnadsväxt): av
grek. he’lios sol och trop’os vändning,
nära besläktat med trofé

1. hell [häll] (interj.): fsv. hæll; egentl,
nom. sing. mask. av hel, den normala
fsv. motsvarigheten till isl. heill; hel
har här bet. ’oskadd, frisk; lycklig’;
ursprungl. elliptiskt ur sådana uttryck
som (lev)hell! (far]hell! [kom ]hell!;
jfr helig, hälsa

2. hell [häll ] lycka, tur (sydsv. dial.-ord):
fsv. häll n., isl. heill n. gott förebud;
lycka, tur; da. held; nära besläktat med
adj. isl. heill hel; frisk; lycklig; se 1 hell,
hel, helig, hälsa; jfr också godhällig,
ohällig

helle’n (forntida) grek: bildn. till EelVas,
Greklands inhemska namn
heller (adv.): fsv. hælder, isl. heldr hellre,
snarare (se hellre, helst); gemens,
germ. ord av dunkelt ursprung
hellre, helst: fsv. hælder, hælzt;
adv.-oildn. till adj. isl. heldri, helztr bättre,
bäst, av dunkelt ursprung; formen
hellre beror på ombildn. efter andra
komparativer på -re; jfr heller
helsot dödlig sjukdom: isl. hélsått;
sammansättn. av hel död; dödsgudinna (jfr
helvete, ihjäl) och 2 sot
helvete [häll’-]: fsv. hælvite, isl. helvtii;
tidigt lån från annat germ. språk (jfr
forneng. hellewite, fornlågty. helliwtti);
sammansättn. av hel dödsrike (ty. Hölle,
eng. hell; jfr helsot; ihjäl) och vite
i bet. ’straff’; alltså egentl, ’straff i
dödsriket’. Härtill helvetisk: de
eufemistiska ombildningarna helsike,
helskote, helsefyr m. fi.

hem (subst.): fsv. hem n. (jfr fsv. hember,
isl. heimr m. hem, värld); gemens, germ.

164

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free