Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hieroglyf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hieroglyf
histrion
hieroglyf egyptiskt skrivtecken: av
grek. hieros’ helig och glyfe’
inristning
hilka (ett slags huva): äldre hyllicka, da.
hyllike, av lågty. hülleken liten
huvudduk, diminutiv av hülle med samma
bet.; till hvilen hölja (se hölja)
hillebard (hällebard) (ett slags spjut,
kombinerat med bila): fsv. hillebard; av
lågty. hellebarde; senare leden torde vara
ett ord för ’stridsyxa* (ty. Barte, isl.
barda); förra leden är dunkel
1. himla (i uttryck som ett h. tålamod,
en sån h. tur, h. arg): eg. gen. pl. av
himmel; .vard. allmänt förstärkande
2. himla sig: eg. ’fromt el. skenheligt
vända blicken mot himlen, bära sig åt
som om man skulle dö’; jfr likbet. da.
o. no. himle, ty. himmeln; bildn. till
himmel
himmel: fsv. himin, himil, isl. himinn;
gemens, germ. ord (ty. Himmel, eng.
heaven), trol. med grundbet. ’ngt välvt’
och urbesläktat med kammare; jfr
himla, himla sig. Härtill himmelsk
hin: förkortning av hin onde, hin håle
den hårde; no. hin mannen den onde,
fan; fsv. hin, isl. hinn den, den där, den
andre, ett nordiskt pronomen av
omstridd upprinnelse; jfr hinsidan,
-si-des
hind hona av hjortdjur: fsv. isl. hind;
gemens, germ. ord (ty. Hinde), trol. med
släktingar i grek.
hinder: se hindra
hinders mässa Henriksmässa: första
leden är gen. av Hindrik Henrik, och
avser biskop Henrik i Uppsala,
Finlands apostel (d. 1156); hans minnesdag
var 19 jan.; om andra leden se mässa
hindertyg bakre del av seldon: av lågty.
hinder bakom (ty. hinter) och 1 tyg i
den äldre bet. ’don, verktyg’
hindra: fsv. isl. hindra; gemens, germ.
ord, bildat på ett germ. adv. ’bakom,
tillbaka’ (ty. hinter); alltså egentl,
’hålla tillbaka’. Härtill hinder
hingst: av lågty. hingest (ty. H eng st);
trol. ytterst en sidoform till häst
hink spann, ämbar: sv. dial. hink, ink
även ’brunnssvängel, stolpe med häv-
stång för att hämta upp vatten ur en
brunn’, fsv. inker; av lågty. henneke med
samma bet., egentl, samma ord som
Hinke, smeknamn för Henrik (jfr ty.
Heinz)
hin ka halta, linka: isl. hinka (no. hinbra
med samma bet.); gemens, germ. ord
(ty. hinken), med motsvarigheter i grek.
och sanskrit
1. hinna (verb): fsv. hinna, med urspr,
bet. ’få tag i’; ett gemens, östnord.
(sv.) och got. ord (got. hinpan),
besläktat med eng. hunt jaga
2. hinna (subst.): fsv. isl. hinna; ett
nord. ord, möjl. urbesläktat med skinn
hinsidan den andra sidan: till fsv. hin,
isl. hinn den där, den andre; se hin.
Härtill hinsides (adv.) bortom, på
andra sidan
hipp (i hipp hipp hurra o. dyl.): av eng.
hip i hip hurrah
hippa fest, kalas, gask (vardagi.): troL
nybildn. (1900-t.) till interjektionen
hipp
hippo- (i hippodrom, hippolog m. fi.): av
grek. hipp’os häst
hi’rd livvakt: litterärt lån från fsv. hirp,
isl. hird livvakt; hovfolk; av forneng.
hir[e]d, egentl, samma ord som ty.
Heirat giftermål
hirs’ (ett sädesslag): av tv. Hirse, trol.
ett inhemskt germ. ord, dock dunkelt
hirschfängare (ett slags jaktkniv): av ty.
Hirschfänger; av Hirsch hjort och fangen
sticka till döds
hisklig: bildn. till hisna
hisna [hiss’-, hi’s-): äldre hiskna (fsv.
hisna); även hiksna; möjl. besläktat
med hicka, sålunda egentl, ’kippa efter
andan av förskräckelse’; jfr hisklig
hissa: av lågty. hissen (ty. hissen), urspr,
en sjöterm; möjl. ljudhärmande
histologi [-lågi’] läran om växt- och
djurorganismernas vävnader: av grek.
histos’ vävnad och log[os lära. Härtill
histolog [-lå’g]
histo’ria: av grek. histori’a undersökning
(jfr polyhistor); urbesläktat med
veta. Härtill historisk; historiker;
historiett’ liten historia
histrion [-o’n] tarvlig skådespelare: av
lat. his’trio (gen. histrio’nis) skåde-
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
