Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - huttla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huttia
hygien
huttia: no. hutla; trol. av ett lågty. ord,
motsvarande holl. hoetelen slarva, fuska;
jfr ty. hudeln med samma bet.
huttra: no. huira; ljudhärmande (jfr
lågty. hudern och ty. dial. kuttern med
samma bet. samt interj. hu)
huv: fsv. huver, isl. hufr; germ. ord med
urspr. bet. ’ngt välvt’, urbesläktat med
3 hov
huva: fsv. huva, isl. hüfa; gemens, germ.
ord (ty. Haube), närbesläktat med huv
huvud [hu’-]: fsv. hovup, huvup, isl.
hgfuÖ; gemens, germ. ord (ty. Haupt,
eng. head), vars förhållande till andra
indoeurop. ord med liknande bet. (t. ex.
lat. cap’ut huvud) är oklart; jfr mång-,
tvehövdad
huvudbry: från slutet av 1600-t.; till
bry i bet. ’möda, besvär, oro’; jfr da.
hovedbrud och äldre sv. huvudbråk,
hjårnbrott
huvudgärd: fsv. hovudhgærdh; senare
leden trol. gærp görande, till göra; se
gärd, åtgärd
huvudstol kapital: fsv. hovudhstol; av
lågty. hövästöl (ty. Hauptstuhl); senare
leden är stol i bet. ’grundval’
huvudstupa: jfr framstupa
hux flux: känt från slutet av 1800-t.,
för förstärkning av betydelsen har till
flux lagts en rimmande ljudförbindelse;
jfr huller om buller
hy: fsv. hy utseende, hy, samma ord som
eng. hue hy; trol. också no. hy dun,
ludenhet, isl. hy tunt hår, dun; möjl.
ur-besläktat med hud
hyacin’t (en lökväxt); efter grek.
Hy-ak’inthos, en underbart vacker
spartansk yngling
hybble kyffe, ruckel: isl. hybyli;
sammansättn. av hy- hushåll (besläktat med
hjon) och -byli (fsv. böle) boning (till
bol)
hybri’d korsningsform, biandart: av
likbet. fra. hybride, av lat. hybrida bastard;
möjligen ytterst av grek. hyb’ris våld
(se hybris)
hy’bris övermod, förhävelse: av grek.
hyb’ris med samma bet.
hyckla: av lågty. hüchelen (ty. heucheln)
med samma bet.; av dunkelt ursprung.
Härtill hycklare; hyckleri’
hydda: fsv. hydda; trol. till isl. hodd
skatt, rikedom, ty. Hort skatt; säkert
ställe; f. ö. dunkelt
hyde patrask, pack (dial.): trol. en
kollektivbildn. till stammen hy- i hy
bb-le, hjon
hy’dra månghövat vidunder: av grek.
hyd’ra, egentl, ’vattenorm’; till hyd’or
vatten (jfr hydraulisk), besläktat med
utter
hydra’t (kemisk förening med vatten):
av ty. Hydrat, fra. hydrate; modern
bildn. till grek. hyd’or vatten
hydraulisk (i hydraulisk press
vattenpress): bildn. till grek. hyd’or vatten och
grek. aulos’ rör
hydro- (i hydroplan, hydrografi m. fi.):
bildn. på grek. hyd’or vatten
hydrogen [-ge’n, -je’n] grundämnet väte:
lat. hydroge’nium, fra. hydrogène, bildat
(o. 1780) av grek. hyd’or vatten och
genea’ härkomst; hydrogen är en
väsentlig del i vatten; jfr väte. Härtill
hydra’t väteförening
hye’na (ett rovdjur): av grek. hy’aina
med samma bet., bildn. till hys svin;
se so
hy’ende kudde: fsv. høghinde, isl.
hæ-gindi; bildn. till ett adj. isl. hægr, no.
hög bekväm, passande; se 1 höger
hyfsa: av ett lågty. verb, bildat på adj.
hof sch hövisk (ty. hübsch vacker); bildn.
till 3 hov
hygga sig bli hyggligare: vardaglig bildn.
till hygglig
hygge timmerhuggning,
skogsavverkning (vedhygge o. dyl.): bildn. till hugga;
jfr tillhygge
hygglig (om person:) vänlig, beskedlig;
(om sak:) ganska bra: isl. hyggiligr
förståndig, som tänker sig för, tankfull,
till verbet hygg]a (hugda) tänka, fsv.
hyggia (till subst, håg); jfr märklig
till märka, ömklig till ömka, vederstygglig
till fsv. styggias vidher; sedan verbet
i nsv. blivit allt mindre brukat, har
adj:s användn. och bet. utvecklat sig
självständigt (jfr da. hyggelig trevlig);
jfr ohygglig, hugga sig
hygie’n [-g-] hälsovård: av fra. hygiène,
ytterst bildat på grek. hygie’s frisk
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
