Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hyss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hyss
håv
öra; med h~ överfört från hake i den
vanliga förbilidelsen hake och h.
hyss spratt: bildn. till hyss a
hyssa gunga, lyfta i vädret: möjl.
bi-form till hissa (jfr lågty. hussen gunga
i sömn); i alla händelser av
ljudhärmande karaktär
1. hyssja: no. hysja frambringa ett
susande ljud; till interj. hyss, med
biformen hysch; ljudhärmande
2. hyssja skifta i färgen, hyssjig: se
yssjig, yssja
hysta kasta uppåt: trol. en ljudhärmande
bildn., nära besläktad med hyssa
hysteri’ (en nerv- och sinnessjukdom):
bildn. till grek. hyster’a livmoder;
sjukdomen ansågs förr bero på
rubbningar i livmoderns funktioner. Härtill
hysterisk överspänd, uppjagad, nervös:
efter grek. hysterikos’ sjuk i livmodern;
hysteri ker
hytt: av lågty. hvit (jfr ty. HüUe), egentl
samma ord som 2 hytta
1. hytta (verb): sidoform av hö t a
2. hytta (subst.): fsv. hytta; av lågty.
hüite hydda; hytta (jfr hytt)
hyva: se hiva
hyvel: äldre även hövel, da. høvl;
lånord från lågty. el. ty., jfr lågty. høvel, ty.
Hobel, Hubel, Hübel; av dunkelt
ursprung. Härtill hyvla
hyvens bra, utmärkt, kul (vardagl.):
känt från o. 1900 (Alb. Engström
m. fi.); av fi. hyvin väl, bra, till adj.
hyvää god
hå pigghaj (västsv.): no. hå, isl. här haj;
trol. samma ord som sv. dial. hå, no.
hå, isl. här m. ärtull, med urspr. bet.
’krokig pinne, vinkelböjd stock, hake’;
hajen har trol. fått sitt namn av
stjärtfenans likhet med en årtull el. en hake;
jfr 1 haj, häl. Härtill håkatt pigghaj
(sydsv.); håkäring (en hajart, västsv.):
no. håkjerring, isl. hdkarl och hdkerling
håg (ålderdoml. hug): fsv. hugher,
hog-her, isl. hugr sinne, tanke, lust; gemens,
germ. ord av oviss härkomst; jfr
farhåga, räddhåga, åhåga, älskog,
hug
hågkomst: bildn. till komma ihåg; se
-komst
håken den onde: med samma ändelse
som i fanken till hin håle, egentl, ’den
hårde’ (se hin)
hål: fsv. hul, hol, isl. no. hol; gemens,
germ. ord (eng. hole), gammal
substan-tivering av ett adj. fsv. hol (bevarat i
sv. dial.) ihålig (ty. hohl); av omstridd
upprinnelse; jfr ihålig, 1 och 2 hölja.
Härtill håla: fsv. isl. hola
hålkäl [-tj-] ränna, konkav profil: av ty.
Hohlkehle, till hohl ihålig (se hål) och
Kehle strupe; räffla (se käl)
1. håll riktning; avstånd (t. ex. åt alla Ä.,
på långt h.): till hålla i bet. ’styra
kosan, vika av’ (h. till vänster o. dyl.);
jfr räckhåll, synhåll m. fi.
2. håll styng, stick i bröstet: eg. ’ngt
som håller tillbaka (hindrar)
andedräkten’, till hålla i bet. ’hindra,
hejda’ (h. andan o. dyl.)
3. håll tillhåll, vistelseort: se bakhåll
hålla: fsv. isl. halda; gemens, germ. ord
(ty. halten, eng. hold) med urspr. bet.
’vakta’ (så i got.); urbesläktat med
efterleden -koVos i grek. boukoVos
bo-skapsdrivare, herde; jfr sam-,
uppehälle, 1 o. 2 halt
håmma (homma) ryssja (sydsv.): fsv.
hama; lånat från mit. hdrne nät, ryssja
(ty. Ham en)
hån: av lågty. hön (ty. Hohn),
urbesläktat med häda
hångla vara närgången, efterhängsen: sv.
dial. hångla, hangla hänga efter;
besläktat med hänga
hår: fsv. isl. har; gemens, germ. ord (ty.
Haar, eng. hair) av dunkel upprinnelse
hård: fsv. isl. hardr; gemens, germ. ord
(ty. hart i eng. härd), med släktingar i
andra indoeurop. språk, bl. a. grek.
kratys’ stark, väldig (jfr aristokrati,
demokrati); se även härda. Härtill
hårdnackad styvsint, halsstarrig: eg.
’nackstyv’; redan i Nya Test. 1526
hårdragen konstlad, sökt, pressad (h.
tolkning, slutsats): part. till draga vid
håret (även sekundärt hår dr aga i y. fsv.
lagspråk)
hårsmån: se 1 mån
håv: isl. fta/r, no. håv; speciellt nord.
ord, besläktat med häva
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
