Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hämna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hämna
härma
hämna: fsv. hamna, hæmpna, isl. hefna;
trol. med urspr. bet. ’få att upphöra’ och
besläktat med sv. dial. hamna minska
samt med hämma. Härtill hämnd: fsv.
hæmnd; isl. hefnd
hämpling (en finkfågel): av lågty.
hemp-ling (ty. Hänfling), bildn. till hampa
hämsko: av ty. Hemmschuh broms på
vagnshjul; till hämma
hämta: fsv. hæmta, hæmpta, isl. heimta;
nord. ord, bildn. till hem (jfr hantera)
1. hän härifrån: sammandragning av
hädan
2. hän (i giva sig hän o. dyl. samt i
hänskjuta, hänvisa o. dyl.): av lågty. hen
(ty. hin) bort; i regel är orden på
hän-helt unga da. eller ty. lån
hända: fsv. hænda, isl. henda; bildn. till
hand med urspr. bet. ’gripa med
handen’. Härtill händelse
händig: no. hendig; bildn. till hand,
trol. närmast av lågty. handich lämpad,
ägnad för ngt, passande; jfr behändig
hänga: fsv. hængia, isl. hengja, urspr,
blott transitivt ’hänga upp’; till ett
starkt verb isl. no. hanga (intransitivt)
vara hängande; gemens, germ. ord (ty.
hängen, eng. hang), trol. med grundbet.
’sväva’; jfr anhang, bihang
hänge (en botanisk term): no. hengje;
nära besläktat med hänga
hängiven: efter likbet. ty. hingegeben.
Jfr tillgiven
hängmatta: av holl. hangmat,
folketymologisk ombildn. av äldre hangmac; av
fra. hamac; över spanska hamaca från
karibiska amaka svävande sovnät; jfr
hammock
hängsle: no. hengsle; se hänga
hänsikt hänseende, hänsyn: av likbet. ty.
Hinsicht; bildn. till hinsehen se bort på;
avse; jfr 1 sikt. I bet. ’avsikt’ snarast
av likbet. da. hensigt
hänsyn: av da. hensyn med samma bet.,
övers, av ty. Bücksicht
-hänt (i fly-, ra-, valhänt): bildn. till
hand
häpen: äldre hipin (pl. häpne); sv. och
no. dial. hipen, hippen; till ett
ljudhärmande verb med grundbet. ’kraftigt dra
in andan, flåsa’. Härtill häpna; häpnad
1. här (adv.): fsv. har, isl. hér; gemens,
germ. ord (ty. hier, eng. here); till samma
pronominalstam som hit, hädan; jfr
där
2. här krigshär: fsv. hær, isl. herr;
gemens. germ. ord (ty. Heer), vars
släktingar i andra indoeurop. språk betyder
dels ’krig’, dels ’krigshär’
3. här- (i härflyta, härkomst,
härstamma m. fi.): av ty. her- hit, trol. besläktat
med 1 här
härad: fsv. hærap, isl. her ad; speciellt
nord. ord av omstridd upprinnelse, möjl.
sammansatt av 2 här och fsv. rep, isl.
reid ritt; ridande skara; sålunda
’härritt’, sedan ’område varifrån väpnade
män red till tinget* jfr socken
härbre förrådshus, fatbur, stabbur; sv.
dialektform av fsv. hærbærghe, se
härbärge
härbärge: fsv. hærbærghe, isl. herbergi;
trol. av lågty. herberge, sammansättn.
av 2 här i bet. ’folk’ och 1 bärga giva
skydd. Samma ord är eng. barbour hamn.
Ordet är lånat till fra. auberge, ital.
albergo. Härtill härbärgera
härd (ett slags primitiv eldstad): fsv.
hærper; lågty. el. ty. lånord (jfr ty.
Herd härd, eldstad)
härda: fsv. hærpa, isl. herÖa; bildn. till
hård. Härtill framhärda hålla ut,
fullfölja; uthärda tåla; förhärda sig
härdig: fsv. hærdhogher, no. her dig;
åtminstone delvis av lågty. herdich hård,
uthållig; bildn. till hård
härja: fsv. hæria, isl. herja; gemens,
germ. ord (ty. verheeren, eng. harry);
urspr, ’hemsöka med en här’; bildn. till
2 här
här’k renoxe: av lapska hierke med
samma bet.
härkomst: av lågty. herkumst (ty.
Eer-kunft); jfr ankomst, förekomst m.
fi.
härleda: efter ty. herleiten med samma
bet. Härtill härledning
härlig [hä’r-, här’-] av lågty. herlik el.
ty. herrlich; bildn. till ty. adjektivet
hehr förnäm, hög (se herre)
härma: isl. herma, no. her ma; trol. nära
besläktat med lat. ear’men sång, dikt
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
