Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inföding
inkognito
inföding: fsv. infødhinger; bildn. till
1 in och verbet föda
införliva: av lågty. invorliven (ty.
ein-verleiben) med samma bet.; trol. en
över-sättn. av lat. incorpora’re (jfr
inkorporera)
införstådd ense, överens: i affärsspråk trol.
närmast (under 1900-t.) efter da.
indforstået med samma användning,
vilket i sin tur (efter 1900) efterbildar
likbet. ty. einver stånden, med en
vidsträcktare användning, perf. part. till
sich einverstehen komma överens
ingalunda: fsv. ængalunda; gen. plur.
av ingen och av fsv. no. lund sätt; jfr
annor-, någorlunda
ingefära [ing’efära] (en krydda): fsv.
ingefæra, ingefær; av lågty. ingever; av
sengrek. zingi’beris med samma bet.,
trol. ytterst ett indiskt ord
ingen: fsv. ængin, ingin, isl. engi;
sammansättn. av 2 en i bet. ’någon’ och den
nekande partikeln -gi; jfr icke
ingenium [inje’nium] förstånd,
begåvning: av lat. ingenium natur, skaplynne;
begåvning: jfr geiii, ingenjör
ingenjör [insjenjö’r]: känt från början av
1600-t.; av fra. ingénieur, urspr,
’byggare av krigsmaskiner’; bildat till
ingenium i den medeltida bet. ’maskin*
ingenstädes, -stans: se alle-, annor-,
någonstädes
ingeny [ängsjeny’] oskuldsfull ung flicka:
av fra. ingénue, fem. av adj. ingènu;
av lat. ingen’uus friboren; naturlig,
ärlig
ingrediens beståndsdel (mest i plur.
ingredienser): av lat. ingredien’tia, pres.
part. av lat. in’gredi gå in; till 3
in-och gra’di gå (se ingress, 2 grad,
grassera, aggressiv)
ingress’ [ing-gress’] inledning, början:
av lat. ingress’us ingång, inträdande, till
in’gredi (se ingrediens); jfr kon-,
pro-, regress
ingäld inkomst (ålderdoml.): fsv.
ingiald, isl. inngjald; till 1 in och gäld
inhalation inandning: bildn. till lat.
inhalade andas in
inhemsk: efter ty. einheimisch med
samma bet.; jfr hemsk
inhibera inställa: av lat. inhibe’re hålla
igen; förhindra; jfr prohibitiv. Härtill
inhibitor ämne som hindrar el.
hämmar en kemisk reaktion
inhyses: fsv. inhysis, isl. innhysis; bildn.
till hus (jfr inbördes, inrikes,
in-socknes). Härtill inhysa; inhysing
in händiga överlämna i någons händer:
känt från 1600-t.; av likbet. ty.
ein-händigen, till hand
initial [initsia’l] begynnelsebokstav: till
lat. inifium början. Härtill även:
initiativ uppslag; föranstaltande: av fra.
iniiiatire; initierad välunderrättad: perf.
part., till fra. initier inviga
injektion insprutning: av lat. injec’tio,
bildn. till injic’ere kasta in; ingiva: jfr
projektion. Härtill injicera, injiciera
spruta in
inju’rie förolämpning (mest i plur.
in-jurier): av lat. inju’ria orättvisa;
förolämpning: till 2 in- och jus rätt (se
juridisk)
in k svulst i huden hos hästar och
nötkreatur: isl. økkr, sv. dial. ink, ick;
besläktat med lat. ing’uen ljumske; jfr
också isl. økkvinn tjock, klumpig och
unken
inkarnation förkroppsligande: bildn. till
lat. incarna’re övergå i kött och blod: av
3 in- och car’o (gen. car’nis) kött.
Härtill även inkarnerad förkroppsligad;
inbiten
inkassera uppbära (betalning); indriva
(fordran): över ty. av ital. incassa’re,
bildn. till incass’o inkassering
inkiett fängkiett’] orolig: av fra. inquiä;
av lat. inquie’tus oroad, orolig
inklinera böja sig, luta: av lat. inclina’re
med samma bet. (jfr d ek linera).
Härtill inklination lutningsvinkel; böjelse:
av lat. inclina’tio böjning, lutning;
böjelse
inkludera inberäkna: av lat. inclu’dere
(perf. part. inclu’sum) innesluta;
innefatta. Härtill inklusive inbegripet; jfr
exklusiv, prekludera
inkoativ (en språkvetenskap lig term):
till lat. inchoa’re börja
Inkognito [inkång’nito] okänd, utan att
ge sig till känna: av ital. incogn’ito
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>