Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - inkommensurabel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inkommensurabel
inplanta
okänd, av lat. incog’nüus med samma
bet.
inkommensurabel ojämförbar: av 2 in-
och kommensurabel
in kom modera [inkåmode’ra] besvära: av
lat. incommoda’re vara till besvär;
skada, av commodus bekväm; jfr
ackom-modera
inkompetent ej tillräckligt skicklig,
oduglig: av 2 in- och kompetent.
Härtill inkompetent oförmåga,
oduglighet
inkomst: av lågty. inkumst (ty. Einkunft)
med samma bet.; jfr ankomst m. fi.
inkonsekvent ej följdriktig, motsägande:
av 2 in- och konsekvent
inkorporera [inkårpore’ra] införliva: av
lat. incorpora’rey till 3 in- och cor’pus
(gen. no^poris) kropp
inkrusteYing inlagt arbete: till lat.
in-crusta’re överdra med en skorpa av ngt
inkråm: trol. till fsv. krome det mjuka
i bröd (inom skorpan), da. krumme
smula; av lågty. krome inkråm i bröd
inkräkta: av lågty. inkrechten intaga
med kraft; till kraft; jfr bekräfta
(äldre även bekràkta)
inkubation första tiden av en
smittosjukdom: av lat. incuba’tio liggande på,
ruvande på
inkunabel bok som är tryckt före 1500:
av lat. incuna’bula plur. linda;
barndom; begynnelse
inkvartera inhysa; härbärgera: av ty.
einquartieren; jfr 4 kvarter
inkvisition kyrklig domstol för
behandling av kättare: av lat. inquisi’tio
sökande; undersökning; jfr ackvisition,
rekvisition. Härtill inkvisi’tor person
som utför inkvisition, varav
inkvisito’-risk strängt undersökande
inlaga skrivelse till myndighet: efter mit.
inlage och ty. Einlage, eg. ’inläggning,
ngt som är inlagt’; till lägga in; jfr för-,
pålaga
inlagsfä (juridisk term): fsv. inlaghsfce;
sammansättn. av inlagh deposition (till
lägga in) och fä i bet. ’rörlig
egendom’
inländsk: efter ty. inländisch med samma
bet.; till land
inmundiga: skämtsam bildn. (slutet av
1800-t.) till mun (fsv. munder), efter
mönstret av inhändiga
inmuta: se 2 muta
innan: fsv. isl. innan innanför, inom,
urspr, ’inifrån’; jfr dädan
innandöme: ombildn. av lågty.
in-ge-döme med samma bet.; till 2 dom
innanmäte: äldre inmäte, kollektivbildn.
till 1 mat; jfr äldre sv. inmat, da.
indmat, no. innmat med samma bet.
in natu’ra: lat. uttryck med bet. ’i
naturligt tillstånd’, därav ’(avlöning) i varor
el. livsförnödenheter’
inne: fsv. inne, isl. inni; bildn. till 1 in
(jfr ute, uppe, framme m. fi.)
innebära innehålla, omfatta: ombildn.
av fsv. inbæra, bæra in med samma
bet. (jfr innehålla, -sluta m. fi.); da.
indebære (från o. 1800) är sannolikt
lån från sv. Härtill innebörd betydelse,
mening: verbalsubst. till innebära
(jfr neder-, upp-, åtbörd); ordet är
brukat av V. Rydberg (från o. 1872)
innehåll: efter ty. Inhalt med samma
bet.; till hålla
innelyckt instängd: sammansättn. av
inne och perf. part. av fsv. lykkia
innesluta
inner- (i innerkant m, fi.): av inre (inre
kant o. s. v.); jfr
ytter-innerlig: fsv. innarliker, innerliker inre;
innerlig; till innar längre in, komparativ
av 1 in
innerst: superlativ, bildat på fsv.
komparativen innar inre; jfr inre, innerlig
in nervatio n nervernas inflytande på
kroppens organ: bildn. till 3 in- och lat.
ner’vus sena, nerv, se nerv
innovation nyhet, teknisk nyskapelse:
bildn. till lat. innova’re förnya
innästla sig: efter ty. sich einnisteln med
samma bet., besläktat med näste
inokulera inympa: av lat. inocula’re;
till 3 in- och lat. oc’ulus öga; knopp
inpass inkast: äldre ’fritt tillträde;
intrång’; av lågty. inpas intrång
inpiskare (en politisk term):
översättning från den eng. politiska termen whip
med samma bet.
inplanta: efter ty. einpjlanzen med
samma bet.; till planta
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
