Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kafeteria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kafeteria
kalfatra
kafeteria kafé (med begränsad
matservering): över eng. av spa. cafeteria
(i Sydamerika); avledn. av spa. café
(ital. caffè) kaffe; kafé
kaffe: av ty. Kaffee, fra. café; över ital.
(omkr. 1GOO) från turk. qahvé med
samma bet.; av arab. qawah, tidigast
’vin’, från o. 1400 överfört ’kaffe’. Vid
1600-talets slut började kaffet
användas som dryck i Västeuropa
kafferep: känt från omkr. 1850 med
skämtsam användning; av okänt
ursprung
kafta’n österländsk lång röck;
prästrock: ytterst av turk. qaftän med samma
bet.; jfr kofta
kagge: isl. kaggi, no. kagge; jfr no., sv.
dial. kagg; ett företrädesvis nord. ord,
trol. med urspr. bet. ’ngt kupigt’; jfr
kogg
kaj: över höll. av fra. quai; ett urspr,
galliskt (keltiskt) ord med bet.
’sandbank, vallbyggnad’
kaja: fsv. kaia, no. kaja; nord. ord av
ljudhärmande art; jfr mit. ka, holl.
kauw kaja
kaj a’k grönländsk fiskarbåt: ett
eskimåord
kajenn’peppar: efter staden Cayenne i
fra. Guiana; trol. ligger dock ett
indianskt ord till grund
kaj ka ro el. segla med besvär (vard.):
sv. dial. (Finl. Estl.), av estn. kaikuma
vackla, gunga
1. kaj’man (pl. kajmän) namne, person
med samma namn: ålderdoml.,
nord-sv.; av likbet. fin. kaima
2. kajman (sydamerik. alligator): av
eng. cayman; ytterst ett karibiskt ord
kajuta: av lågty. kajüte; trol. av fra.
cahute koja; jfr da. kahyt kajuta
kaka: fsv. no. kaka; nord. ord med
släktingar i andra germ. språk; jfi
ty. Knchen med samma bet. (se 2 koka
och 1 käx); eng. cake är trol. lånat
från nord. språk; sannolikt ytterst
upptaget ur barnspråk
kakadiTa (en papegojeart) över ty. och
holl. av ett malajiskt ord; ljudhärmande
ka’kao: av spanska caca’o, trol. från ett
infödingsspråk i Chile
kakel: av ty. Rachel med samma bet.,
äldst ’(fyrkantigt) lerkärl, skål (som
inmurades i ugnsväggen)’;
diminutiv-bildn. av lat. cacc’us gryta, fat (av lera),
av okänt ursprung
kaki: se khaki
kakofoni [kakåfåni/] missljud (motsats:
eufoni): bildn. av grek. kakos’ dålig
och fone’ ljud
kaktus: av grek. lcak’tos, en taggig växt
kakumina’1 (konsonant bildad med
tungspetsen mot gomtaket): modern bildn.
till lat. cacu’men spets, topp; gomtaket
kal: av lågty. kal, ty. kahl med samma
bet., trol. av lat. caVvus hårlös
kalabalik tumult, uppträde: ett turk.
ord, bildat av arab. gha’laba folkhop
kalamitet missöde: över fra. calamité
allmän olycka, nöd av lat. calam’itas
missöde, olycka
kala’s: äldre kalats; över lågty. collatie
av lat. colWtio sammanskott, bidrag:
jfr kollation
kalcadon [-o’n] (ett slags halvädelsten):
ytterst av grek. khalkedo’n, en dyrbar
sten (Upp. 21: 19); av okänt ursprung
kalcinera förbränna på visst sätt: bildn.
på lat. calx (gen. caVcis) kalk; se
kalcium
kalcium (metallen i kalk): bildn. till lat.
calx (gen. caVcis) kalk; jfr 2 kalk
kalebass’ (ett slags kurbits): av fra.
calebasse; ett sydfranskt ord av okänt
ursprung
kalejdoskop [-skå’p] (en optisk leksak):
bildn. av grek. kalos’ skön, ei’dos form
och skopei’n se
kalerider: över tyskan av lat.
calenda’-rium, bildn. till Kålen’dæ (plur.) den
första dagen i varje månad, av ovisst
ursprung. Härtill kalendarium;
kalendarisk
kalesch [-ä’sj] (ett slags vagn): av fra.
calèche, ett urspr, polskt el. tjeckiskt ord
kalfaktor officersuppassare: av
medeltidslat. calejac’tor en som gör upp eld;
jfr chaufför
kalfatra [kall’fatra, kalfatra] täta med
drev; nagelfara, häckla, gå illa åt: av
lågty. holl. kalfateren; urspr, ett
ny-grekiskt ord med bet. ’tjära ett skepp*
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
