Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kjusa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kjusa
klassisk
lån från något västgerm. språk
(forn-eng., frisiskan el. fornlågty.); bildn. till
adj. 2 kort, sålunda egentl, ’kort rock*
kjusa smal dalgång: jfr no. kjos smal vik,
isl. kjöss öppning, i vilken man kan
gömma ngt; grundbet. är ’hålighet’
klabb kort och tjockt trästycke: dial.
även ’kal klippa, litet skär’, no. klabb
klump; växelform till klamp. Härtill
klabbströmming: efter de klabbar som
uppbär noten
klabba fastna i klumpar, smeta: no.
klabba med samma bet.; till klabb klump
(se klabb). Härtill klabbig; klabb;
klabbföre
1. klack (på sko; dial. även ’bergsklack’):
fsv. klakker, no. klakk brant klippa, isl.
klakkr klump, molnbank; av omstritt
ursprung
2. klack personer, som applåderar mot
betalning: av fra. claque, bildat till
cla-quer klappa; trol. av germ. ursprung
(jfr lågty. klakk smäll, knall, sv. och no.
dial. klàkka slå, smälla)
kladd anteckningsbok: av lågty. klädde
med samma bet., egentl, ’smutsfläck’
(jfr kladda)
kladda: av lågty. kladden fläcka ned;
jfr kladd, kludda
klaff: no. klaffe; av ty. Klaff spricka,
öppning; till klaffen gapa, stå öppen;
jfr klaffare. Härtill klaffa gapa, stå
öppen; glappa, sitta löst
klaffa passa ihop: nybildn. till klaff i
bet. upp- och nedfällbara skivor el.
luckor, som måste passa ihop (i
klaffbord, -bro m. fi.)
klaffare skvallrare, klandrare: till äldre
klaffa baktala, av iikbetydande ty.
klaffen, egentl, ’gapa’; se klaff
klafsa trampa i ngt vått (snö, dy o. dyl.),
så att det säger klafs: ljudhärmande
klaga: fsv. klagha, no. klaga; trol. av
lågty. klagen (ty. Hagen) med samma
bet., urspr, ’jämra sig, ropa’; trol.
ljudhärmande (jfr anklaga, beklaga).
Härtill klagan, klagomål
klak spröd, bräcklig (om trädgrenar);
svag, klen: egentl, ’som brister med
en smäll’; ljudhärmande. Härtill klake
frusen barmark, tunn is
klämmer: av ty. Klämmer med samma
bet.; trol. en bildn. till klamra
klammeri7: da. klammeri; till da. klamref
sv. och no. dial. klamra larma, träta,
kivas; ljudhärmande; i bet. ’trångmål,
knipa’, påverkat av klämmer,
klamra
klamp grovt trästycke o. dyl.: no. da.
klamp träkloss o. dyl., lågty. klampe
med samma bet.;besläktat med klabb,
klimp, klump
klamra (i klamra sig fast o. dyl.): av
da. klamre eller ty. klammern med
samma bet.; jfr klämmer, klämma
klan av en hövding styrd stam: av eng.
elan, ett keltiskt ord
klandra: fsv. isl. klandra; bildn. till fsv.
isl. klandra förolämpa; av dunkelt
ursprung
klang: av lågty. klank, ty. Klang med
samma bet.; besläktat med 2 klinga
klanka klaga, klandra: endast i sv.;
trol. ljudhärmande; jfr klunk a
klappa: fsv. isl. klappa; gemens, germ.
ord; ljudhärmande (jfr klaff,
klappra)
klappersten (ett slags rullsten): sv. dial.
och äldre Bv.klappur med samma bet.,
isl. klgppur-; trol. urspr, ’sten som
rasslar’, till klappra
klappra: av lågty. ty. klappern, bildn.
till klappa; ljudhärmande
klar: över lågty. klär av lat. clafrus
klar; ljus; tydlig; jfr klarinett,
deklarera, eklärera. Härtill klarera:
av lågty. klarëren med samma bet.
klarinett’: av fra. clarinette, ital.
clari-nett’o, diminutivum av clari’no (klar)
trumpet; av lat. cla’rus (se klar)
klase: fsv. isl. klasi; speciellt nord. ord
av oklar härkomst; grundbet. trol.
’klump; klunga’
klass: av lat. class’is avdelning, klass.
Härtill klassificera indela i klasser;
klassifikation
klassisk mönstergill; grekisk-romersk,
antik: av ty. klassisch, fra. classique
med samma bet.; efter lat. class’icus
tillhörande (första) klassen (av
medborgare), till class’is, se klass.
Härtill klassiker klassisk författare: av
ty. Klassiker; klassik löjlig person:
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
