Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - klockare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klockare
2. kläcka
klockare: fsv. klokkar e ringare; till 1
klocka
klok: fsv. kloker; av lågty. klok (ty.
klug) behändig, listig, klok
klor [klå’r] (ett kemiskt grundämne): av
grek. khloros’ gröngul. Härtill klorera;
kloroform; klorofyll’ bladgrönt: av
grek. fylVon blad
klosett’: över ty. av eng. closet med
samma bet., urspr, ett fornfranskt ord
med bet. ’avstängt rum’; ytterst till lat.
cla’udere stänga; se klausul
kloss träklump (byggkloss o. dyl.): av ty.
Klotz med samma bet., besläktat med
1 klot; jfr klots. Härtill klossig
klumpig
kloster: av lågty. kloster; överfornfra.
cloistre av lat. cWustrum avspärrning,
innesluten plats, ursprungl. ’lås,
stängsel’, jfr klausul
1. klot kula: fsv. klot; av lågty. klöt
klump, kula (ty. Kloss); jfr kloss
2. klot (en tygsort): av eng. cloth kläde
(se kläde)
klots ritkloss: se kloss
klottra: no. klutra, klotra; trol. lågty.
lånord
klove [-&’-]: fsv. klovi, isl. klöf i; gemens,
germ. ord (ty. Kloben), bildat till klyva
klubb sluten förening: av eng, club med
samma bet. (fr. o. m. mitten av lCOO-t.);
av nord. klubba budkavle (se klubba)
klubba: fsv. isl. no. klubba; jfr sv. och no.
dial.- klubb klump; besläktat med
klump
klucka: da. klukke; jfr lågty. ty. klucken;
ljudhärmande; jfr klunk a
kludda: trol. nybildn. till kladda; jfr
med samma bet. lågty. kludderen, da.
kludre
klump: trol. lågty. lånord; besläktat
med klamp och klimp; jfr klubba.
Härtill klumpig
klunga: jfr da. klynge, no. klung, klunge
med samma bet.; besläktat med
klänga
klunka: fsv. no. klunka; ljudhärmande
ord; jfr klucka och sv. dial. glunka
kl uns: da. Iduns, no. kluns; besläktat
med sv. dial. klunt klump. Härtill
klunsig
klut: -fsv. kluter, isl. klütr, no. klut;
av omstritt ursprung
klyft bergart (fast k., fyndig k. o. dyl.);
bergsremna, klyfta: av lågty. klüft (ty.
Kluft, pl. Klüfte), egentl, ’klyvning’;
bildn. till klyva. Härtill klyfta
klyftig skarpsinnig, kvick, klipsk: av
lågty. klüftich med samma bet.; till
klüft skarpsinne, egentl, ’förmåga att
klyva’; samma ord som klyft
klyka: endast sv. ord; trol. besläktat
ined likabet. no. klypa och med klyva;
jfr klynna
klynna klyka, gaffel: sv. dialektord med
oklart ursprung. Härtill klynnedelad
(upprepat) tvåkluven
klys gjutjärnsrör el. hål, varigenom
kätting el. tåg löper: av lågty. (holl.) [-klüs-[•gat];-] {+klüs-
[•gat];+} till klüse trång öppning (ty.
Klau-se); jfr klausul
klyscha: av sv. dial. klysja spottkluns
klyva: fsv. klyva, isl. Jcljüfa; gemens,
germ. ord (ty. klieben, eng. cleave) med
släktingar i andra indoeurop. språk; jfr
klove, klyft, klyftig, klyka, klöv,
klövja
klyvare (klyvert) trekantigt segel
framför focken: av lågty. klüver, holl. kluiver;
till holl. kluiven klyva (se klyva)
klå: fsv. kla, isl. kid; besläktat med klia
och da. klø, därjämte med klo, klösa;
jfr klåda
klåda: fsv. kladhe (ack. kladha), isl.
klaöi; gemens, germ. ord; till roten i
klå
klåk frodig, tjock (om gröda): sv.
dialektord (Smål.) av ovisst ursprung
klåpare: trol. ombildn. av äldre klåper;
jfr isl. kldpr, öknamn; sv. dial. klåp
enfaldig person; klump, tjockända. Härtill
verbet klåpa
klåv klyvbarhet; klyfta, spricka (i trä,
i berg): sv. dialektord med stor
spridning, no. klov, isl. klöf n.; bildn. till
verbet klyva
1. kläcka spritta till (i uttrycket det klack
till i mig): isl. kløkkva bli uppskakad,
snyfta, no. kløkka, och sv. dial. klynka
snyfta, da. klynke snyfta
2. kläcka (ägg): fsv. klækkja, isl. klekja,
no. klekkja; av outrett ursprung
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>