- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
235

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kramla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kramla

I. kredit

med besläktade bildningar i andra germ.
språk

kramla vinkeljärn, järnhake: jfr no.
Jcraml med samma bet., egentl, ’redskap
att krama med’; till krama
kramp: av lågty. kramme (ty. Krampf)
med samma bet., besläktat med
kram-pa, krum, krympa
krampa: da. no. krampe; trol. av lågty.
krampe hake, besläktat med kramp
kramsfågel: av lågty. kramsvogel el. ty.
Krammetsvogel, med urspr, bet.: ’fågel,
som äter enbär’
krän (vatten-, gaskran o. dyl.): av likbet.
lågty. krän, ty. Krän, egentl, samma
ord som lågty. krane, ty. Kranich trana;
redskapet har fått namn efter fågelns
hals och näbb; för bet.-utveckl. jfr 2
hane

kra’nium huvudskål, skalle: ytterst av
grek. krani’on huvudskål
kränk: fsv. kränker; av lågty. kränk,
ty. kränk svag, sjuk; jfr kränka
krans: över lågty. av ty. Kranz med
samma bet.; av oklart ursprung

1. kräpp (ett rött färgämne): av holl. krap
med samma bet., egentl, namn på
växten kräpp (Rubia tinctorum)

2. kräpp (adj.): se krabb

krasa: ljudhärmande ord, trol. med
grundbet. ’rassla’; jfr krossa
krasch (interjektion): efter ty. krach;
ljudhärmande. Härtill subst, krasch
krasch an ordensstjärna: ombildn. av
likabet. fra. crachat, egentl, ’spottkluns’
krass: över tyskan av lat. crass’us tjock;
grov; konstlös

krasse: av lågty. karse, medelhögty.
krasse (nyhögty. Kresse); av okänd
härkomst; jfr kirskål

krasslig: jfr sv. dial. krassla, no. krasla
gå och hänga; röra sig långsamt; trol.
till en germ. rot med bet. ’krypa’
krater: ytterst från grek. krate’r skål
- krati (i aristo-, auto-, byrå-, demo-,
plutokrati m. fi.): av grek. -krateia,
till verbet krate’in härska, som är
bildat till subst. krat’os kraft, fasthet,
hårdhet o. adj. kratys’ hård, stark, fast,
besläktat med germanska ordet hård
(got. har dus)

kratsa: av lågty. kratsen, ty. kratzen med
samma bet.; åtminstone delvis samma
ord som det nord. kratta (se 2 kratta)
kratt busksnår, småskog (svdsv.): da.
krat buskskog, no. kratt skräp, strunt;
gemens, germ. ord, trol. med grundbet.
’ngt avskrapat, skräp’, till 2 kratta

1. kratta (subst.) hästkrake; stackare,
odugling: eg. ’ngt avskrapat, odugligt’;
bildn. till 2 kratta

2. kratta (verb): da. kratte; gemens, germ.
ord (jfr ty. kratzen), egentl, ’skrapa’,
möjl. ljudhärmande. Härtill subst,
kratta (redskap att jämna o. rensa
grusgångar med)

krav: fsv. kraf, isl. krqf; av ej fullt
utredd härstamning; jfr 1 kräva
kravall’ upplopp, tumult: av likbet. ty.
Krawall (o. 1830); ljudmålande, liksom
medeltidslat. charavalV ium, gatularm,
särsk. om bröllopsgästernas larm vid
brudparets försvinnande
kravatt’ herrhalsduk: av fra. cravate;
av äldre ty. krawat, dialektform för
kroat, egentl, ’kroatisk halsduk’; jfr
krabat

kraveir (i uttrycket bygga på k.,
lcravell-bygyd; motsats: klinkbyggd): av
mit. kravel; av fra. caravelle, visst slags
segelfartyg; se karavell
kravla [-avv’-, -a’v-]: isl. krafla, no.
kravla; bildn. till sv. dial. kravla (sig
fram) med svårighet ta sig fram; eng.
crawl kräla, krypa är trol. ett nord.
lånord; jfr också sv. och no. dial.
krabba krypa samt krabba, krafsa
och kräfta; krål

kraxa: ljudhärmande; jfr ty. krächzen
kreation: se kreera
kre’atur: fsv. kreatur skapelse;
(skapad) varelse; jfr kritter: av likabet.
lat. creatu’ra, bildn. till crea’re alstra,
frambringa; jfr kreera
kreden’sa iskänka (avsmaka) och
kringbjuda en festdryck: av ty. kredenzen med
samma bet.; eg. ’smaka på en dryck
(innan den överräckes) för att visa dess
oskadlighet’; bildn. till ital. creden’za,
egentl, ’tillit, förtroende’; till lat.
cre’-dere tro; se 1 kredit
I. kredit anstånd med betalning: av
fra. crédit, ital. cre’dito; bildn. till lat.

235

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free