Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kredit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. kredit
kringla
cre’dere tro, anförtro (part. cre’ditus);
jfrkredensa. Härtill kre’ditor (pl.
kre-ditoWer) fordringsägare; kreditiv
fullmakt; bemyndigande (från bank) att
lyfta pengar
2. kre’dit tillgodohavande: av lat.
cre’-dit han anförtror, 3 sg. pres. av cre’dere
tro (se 1 kredit, sålunda egentl, "han
anförtror, utlånar, d.v.s. har att fordra"
(jfr debet). Härtill kreditera
gott-skriva: jfr ackreditera
kreera utnämna; först utföra (en roll):
av fra. créer; av lat. crea’re frambringa,
giva upphov åt; jfr kreatur,
rekre-era sig, kreol. Härtill kreation
modeskapelse; kreativ (ny)skapande,
uppfinningsrik
kremato’rium likbränningsanstalt:
modern bildn. (slutet av 1800-t.) till lat.
crema’re förbränna. Härtill krémation
eldbegängelse; kremera
kremone’sare (ett slags fiol): efter
staden Cremo’na i norra Italien
krenele’rad försedd med tinnar: av fra.
créneler, bildn. till folkl. lat. cre’na
skåra, snitt
kreol [-o’l, -å’l] (i Central- och
Sydamerika) avkomling av invandrade
spanjorer el. portugiser (el, negrer):
, över eng. och fra. av spa. criollo och
portug. crioulo infödd; till cria’r
uppföda; av lat. crea’re, se kreera
kreosot [kreåså’t] (en färglös el. gulaktig
olja): bildn. till grek. kre’as kött
krepera springa sönder, spricka: över
tyskan av lat. crepa’re slamra, knarra,
braka, brista; jfr krevera,
diskrepans
krepong’ (en tygsort): av fra. crépon,
bildn. till crëpe; se kräpp
krestomati’ samling av valda stycken
ur vissa författares verk: av grek.
khrestomath’eia inhämtande av det för
en vetenskap nödvändiga
kreta tälja: no. krita; gemens, germ.
ord med bet. ’rista’; trol. ljudhärmande,
liksom 2 kratta, kråta; jfr krets
kreti och ple’ti blandat sällskap: egentl,
en biblisk benämning på två folkslag i
konung Davids livvakt
kreti’n svårt strumasjuk; idiot, psykiskt
och fysiskt efterbliven individ: av fra.
crétin, sydostlig dialektform av chrétien
kristen; sålunda eg. ’en stackars
med-kristen’ (namnet vädjande till den
kristna medkänslan)
kretong’, kretonn’ (en tygsort): av fra.
cretonne; efter byn Creton i Normandie
(Frankrike)
krets: fsv. krez, av medelhögty. kreitz
med samma bet.; egentl, ’inristad linje’;
bildn. till roten i kreta
krevera springa sönder, sprängas: av
fra. crever; av lat. crepa’re; jfr krepera.
Härtill kreva’d explosion
kria: av grek. khre’ia bruk, nytta,
användning
kricka (ett slags and): jfr no. krikt, ty.
Krick[ente]\ ljudhärmande
krick’et (ett bollspel): av eng. cricket;
av fornfra. criquet (krokig) stav, av
medeltida holl. kricke med samma bet.,
trol. besläktat med krycka
krig: fsv. kri, krigh; av lågty. krich (ty.
Krieg) strid, krig
kri’kon (en Prunusart): av lågty. kréke,
krike med samma bet.; med ändelsen
efter sv. bärnamn på -ön
krimina’1-, kriminell’ brottmåls-: av
lat. crimina’lis, fra. criminel; bildn. till
lat. crVmen (gen. cri’minis) brott. Härtill
kriminalitet
krimmer (persianliknande vävnad): av
ty. Krimmer, avledn. till Krim; urspr,
om fårskinn från Sydryssland
krimskrams: av ty. Krimskrams; jfr
också Kribskrabs med samma bet.;
ljudmålande ord med vokalväxling (jfr
virrvarr m. fi.)
1. kring (omkring): fsv. kring, um kring,
isl. i kring; egentl, böjningsform av
sv. och no. dial. kring krets, ring; jfr
2 kring, omkring
2. kring rask (k. i munnen): fsv. kringer,
sv. och no. dial. kring rask, isl. kringr
lätthanterlig, egentl, ’böjlig, rund’; till
1 kring
kringel- (i kringelkrok): sv. dial. kringel
ring; jfr kring och kringla
kringla: fsv. isl. no. kringla ring, krets;
diminutivbildn. till 1 kring; jfr lågty.
kringele runt bakverk
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
