Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - krypa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krypa
I. kräva
krypa: fsv. krypa, isl. krjüpa, no. krjupa;
gemens, germ. ord (eng. creep) med
grundbet. ’kröka sig’
krypin’ kryphål, gömställe: känt sedan
1700-t.; imperativbildn. till krypa in;
jfr skymundan, suput
krypta underjordiskt rum; kapell under
kyrkans kor: av grek. kryp’te dolt rum
o. adj. krypto’s dold; jfr kryptogam;
apokryf, grotta. Härtill kryptisk
dunkel, hemlighetsfull; krypto hemligt
språk
kryptoga’m sporväxt: bildn. av grek.
kryptos’ dold och gam’os äktenskap; jfr
krypta, fanerogam
krysan’temum: av grek. khrysan’themon>
bildn. till khrysos’ guld och an’themon
blomma
krysoli’t (ett mineral): av grek. khrysos’
guld och lith’os sten
krysopra’s (äpplegrön halvädelsten): av
grek. khrysos’ guld och pra’son lök
kryss kors o. dyl.: över lågty. krüze
(ty. Kreuz) av lat. crux (gen. cruc’is)
kors. Härtill kryssa: av lågty. krusen,
holl. kruisen
krysta: da. kryste; jfr fsv. krista, isl.
no. kreista; ljudhärmande. Härtill
krystad ansträngd, sökt
kråka: fsv. kraka, isl. kråka;
ljudhärmande (liksom likabet. ty. Krähe, eng.
crow; jfr också 1 råka, kaja, korp,
4 ram; vipa, fink, kornknarr, lorre,
rapphöna)
kråknedan (ett nedan på våren, i april
el. maj, kännetecknat av kyla o. regn,
bakslag): känt från 1500-t.; anledningen
till benämningen är okänd
kråkvinkel småstad (skämtsamt): efter
ty. Krähwinkel, i ett lustspel 1807 ar
A. Kotzebue använt om en småstad
krål simsätt, kastsimning: av eng. crawl
kräla, krypa, sannolikt lån av nord.
kravla (isl. krafla); jfr crawl. Härtill
kråla
kråma sig: trol. av ett lågty. ord,
besläktat med k rum
krångla: no. krangla; bildn. till ett
äldre kranga släpa sig fram, egentl,
’slingra sig’ (jfr kring, kränga); no.
kronglet knotig, vriden. Härtill krångel,
krånglig
1. krås innanmäte (även i uttr. smörja
kråsä): fsv. gaasekraas gåskrås; no.
krås; trol. av lågty. krös inälvor i gås
2. krås (bröst-, hals-): efter likbet. ty.
Krause, av kraus krusig (jfr krusa)
kråta tälja, kreta; klottra (dial.): trol.
ljudhärmande bildn., liksom kreta,
2 kratta
1. kräfta (djuret): fsv. kræveta; av lågty.
krevet (ty. Krebs), besläktat med
krabba
2. kräfta (sjukdomen): fsv. kræveta;
samma ord som 1 kräfta; efter lat.
can’cer, som har båda bet. (se kancer)
kräk: no. krek litet djur, kryp; till fsv.
krceka, no. kreka kräla, krypa
kräkas: fsv. krækias; ljudhärmande
kräkla [kräk’la, krä’kla] biskopsstav m.
m.: fsv. [grøta]krækla, sv. dial. kräkla
trästycke med kvarsittande
grenstumpar (för omrörning i gröt), no. krékla
krokigt trä; diminutivbildn. till 1
krake
kräla: no. kræla; jfr sv. och no. dial.
kråla med samma bet.
kräm: av fra. crème grädde; kräm; trol.
av lat. chris’ma salva. Härtill
kräm-gräddgul (krämfärg, -gul)
krämare köpman: lågty. krëmer med
samma bet., bildn. till 1 kram
krämla (ett slags svamp): av okänd
härstamning
krämpa: fsv. kræmpa; besläktat med
kramp och krympa
kränga vränga ut och in: no. krengja;
besläktat med kring, kringla,
krånglig; som sjöterm ’slingra, rulla’, av
lågty. holl. krengen med samma bet.
kränka: fsv. krænkia; av lågty. krenken
(ty. kränken) försvaga; till kränk
kräpp (ett slags tunt silkestyg; krusflor):
av fra. crëpe; av lat. cris’pus krusig; jfr
krepong
kräsen: isl. kræsinn, no. kræsen; till fsv.
kræsa förpläga, bildn. till fsv. kras
läcker mat. Härtill kräslig: fsv.
kræse-liker, isl. kræsüigr
I. kräva (verb): fsv. kræfia, isl. kr ef ja,
no. krevja; nära besläktat med krav,
trol. även med kraft; möjl. ur ett
grundord med bet. ’vara fast’
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
