Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kvicka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvicka
kvicka kvickrot (gräset Triticum repens):
dial. även kveka, kveke; till kvick i
äldre bet. ’levande’, med anledning av
växtens stora livskraft
kvicke (i horn o. dyl.): dial. även kveke;
bildn. till kvick i bet. ’levande;
käns-lig’
kvicksilver: av lågty. quiksulver (ty.
Quecksilber); till kvick, i den äldre bet.
’levande’
kvida: fsv. kvipa, isl. kvida ängslas, vara
orolig; gemens, germ. ord av osäker
härkomst; jfr k vill ra
kvjetis’m (en viss mystiskt-religiös
åskådning): bildn. till lat. qui’es (gen.
quie’tis) vila, stillhet, ro
kviga ungko (jfr 1 stut): fsv. kvigha,
isl. kviga; jfr isl. kvigr m. stut,
ungtjur; trol. gammal bildn. till 1 ko med
ett adj. suffix (jfr svin till so)
kvillaj’abark (barken av en
sydamerikansk växt, använd som tvättmedel):
av ett chilenskt ord
kvillra porla; kvittra: bildn. till sv. dial.,
no. kvitta; av kvidla (no.), bildn. till
kvida
kvinna: fsv. isl. kvinna (äldst blott i
gen. plur.); till kona kvinna (se 1 kona);
besläktat med isl. kvæn kvinna, hustru
(eng. queen drottning); ett i växlande
former gemens, indoeurop. ord med
bet. ’hustru, kvinna, drottning,
gudagemål’ (grek. gyne’, se gynekolog i)
kvint femte tonsteget m. m.: av lat.
quin’ta, femininform till quintus
femte; jfr kvintessens
kvintessens [-ang’s, -en’s] kärnan, det
finaste: över ty. och fra. av
medeltidslat. quin’ta essen’tia femte elementet,
det lättaste av alla, etern (Aristoteles),
ett finare och ädlare ämne än de fyra
andra (eld, luft, vatten, jord), varav
de materiella tingen består
kvintett’ femstämmigt tonstycke: av ital.
quintetfo med samma bet.; till lat.
quintus femte (se kvint); jfr duett,
tersett, kvartett, sextett
kvintilera drilla, småsjunga: av ty.
quintilieren, egentl, ’leka på femte
strängen (på en fiol)’; jfr kvint
kvinti’n (äldre viktenhet, 1/4 lod): av
kv^ll
lågty. quintin; av lat. quinti’nus
femtedel; till quintus femte (se kvint)
kvissla: bildn. till fsv. kvisa; besläktat
med kvesa
kvist: fsv. isl. kvistr; möjl. besläktat med
kvast; jfr förstugukvist,
aftonkvist. Härtill kvistig full av kvistar;
besvärlig, (t. ex. en k. fråga)
kvista (i uttr. som kvista hem): no. kvista
skynda sig; bildn. till kvist (jfr flänga,
barka, skala i liknande bet.)
kvitt: över lågty. quit av fornfra. quite
(fra. quitte), av medeltidslat. qui’tus, lat.
quie’tus lugn, utan oro; jfr kvietism,
kvittera. Härtill kvitta; kvittning
kvitfen (en medicinalväxt): av lågty.
quiten (ty. Quitte); trol. från ett lat.
ord
kvittera: av likabet. lågty. quiteren, ty.
quittieren; av medeltidslat. quiia’re göra
lugn, befria (från skuld); till qui’tus
lugn (se kvitt). Härtill kvitten’s
mottagningsbevis; kvitto: elliptiskt av "fsv.
kvittobref. av lågty. quitebref (till kvitt),
med anslutning till konto, netto,
saldo m. fi.
kvittra: fsv. no. kvitra; trol.
ljudhärmande (jfr kvivitt); jfr likbet. eng. twitter,
ty. zwitschern
kvot [-o’-]: av lat. quo’ta [pars], fem. till
quo’tus huru mycken, huru stor
kväda sjunga: fsv. kvæpa, isl. kveöa säga,
framsäga, sv. dial. (Smål.) kväa skrocka
(om höns), skrika (om grodor),
(Väster-götl.) sjunga; gemens, germ. ord med
grundbet. ’säga’; av dunkel härkomst.
Härtill kväde (fornnordisk) dikt: fsv.
kvæpe, isl. kvàdi; jfr omkväde,
o-kvädinsord
kväka: ljudhärmande ord; jfr da. kvække,
ty. quäken med samma bet. och sv. dial.
kvaka snattra, isl. kvaka kvittra, ty.
quaken kväka, eng. quack snattra
kväkare anhängare av en viss
protestantisk sekt: av eng. quaker, egentl, ’person
som skälver’, bildn. till quake darra
kvälja plåga, pina; äckla; klandra (dom,
beslut): fsv. kveelia, isl. kvelja pina,
plåga; gemens, germ. ord (ty. quälen),
bildning till kval; jfr o k väld
kväll: fsv. kvælder m.; jfr isl. kveld n.;
gemens, germ. ord av oviss uppkomst;
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
