Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kvälla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvälla
kåldolma
det betecknar i allmänhet tiden för
solens o. dagsljusets försvinnande,
dagens slut, sålunda en senare tid än
afton
kvälla välla: av ty. quellen med samma
bet.
kvällsvard: se nattvard
kväsa: trol. av lågty. quetsen, quessen (ty.
quetschen) krossa
kväva: fsv. kvæfia, isl. kvefja (köf,
kva-finn); egentl, ’sänka i kvav, dränka’,
bildn. till kvav (kav); jfr kvamna;
besläktat med grek. bap’tein doppa
ned; dyka; jfr baptist
kväve: förkortn. av kvävgas (till
kväva), bildat (1795) efter möntret av
syre, väte; jfr nitrogen
kybernetik: se cybernetik
kyckling: fsv. kyklinger, isl. kjüklingr;
nord. ord, släkt med ty. Kilchen
(Kuch-lein), eng. chicken kyckling; egentl, ’liten
tupp’; till sv. dial. kock, da. kok, eng.
cook tupp, ljudhärmande (jfrgässling,
älling, killing)
kyffe [tj-]: av lågty. küffe med samma
bet.; av ovisst ursprung
kyl [tj-] lårstycke (av får el. kalv): av
likbet. lågty. kul, urspr, ’klubba’ (ty.
Keule)
kyla (subst.): trol. av ty. Kühle med
samma bet.; jfr äldre sv. kiöla med
samma bet.; besläktat med 1 kall.
Härtill kylig; kylslå mildra temperaturen
(hos en dryck) med part. kylslagen
tempererad (kallnad el. uppljummad)
kyller [tj-] vadderad röck, som bars
under harnesk: över tyskan av fra. collier
halsband; jfr koljé
kylsa (i uttr. som kylsa få bylta på,
packa på): sv. dialektord av ovisst
ursprung. Härtill kylsa bylte, klump,
klunga; kylsig pösande, knölig
kymig [k-] otrevlig, okamratlig (slang,
vard.): av lågty. kiime svag, matt
kyndelsmässa [tjyn’-] (kyrklig högtid
den 2 februari): sv. och no. dial. kyndel
fackla, bloss, isl. kyndill ljus; till kynda
tända, översättning av lat. miss’a
candeWrum ljusmässa; till lat. cande’la
ljus (se candela, kandelaber)
kyniker, kynisk: se cyniker
kynne: fsv. isl. kynni; bildn. till ett adj.
isl. kunnr besläktad; jfr kön, okynne
kynolog [-lå’g] hundkännare: modern
bildn. av grek. ky’on (gen. kynos’) hund
och log’os lära
kyp [tj-] färgkittel, -bad: av lågty. küpe,
kwpe tunna, balja; jfr kypare
kypare [tj-] av lågty. küper föreståndare
för en vinkällare; till lcupe tunna (se
kyp).
ky’pert [tj-] (ett visst slags bindning vid
vävnad): av lågty. eller holl. keper med
samma bet. Härtill ky’prad vävd i
kypertbindning, fyrskäftad
kypra [tj-] sköta om (lagrat vin): bildn.
till kypare
kyrass’ [k-] harnesk: över ty. av fra.
cuirasse bröstharnesk. Härtill kyrassiä’r
[k-] harneskklädd kavallerist: av fra.
cuirassier
kyrka [tjyr’ka; även, särskilt vardagl.
tjör’ka]: fsv. kirkia, kyrkia, isl. kirkja,
kyrkja; av grek. kyriako’n ’Herrens hus*
kyrkoherde [-y-, -ö-]: ombildn. (i
anslutning till pastor, egentl, ’herde’) av
fsv. kirkioherra, egentl, ’kyrko-herre’,
äldre da. kirkéhærre; trol. efter lågty.
kirkherre med samma bet.
kyrkvärd: fsv. kirkiowäräldhen, trol.
ombildn. av fsv. kirkiuværiandi, egentl,
’kyrkans försvarare, den som för
kyrkans talan’, till 1 värja; jfr da.
kirke-værge med samma bet.
kysk: fsv. kysker; av lågty. küsch (ty.
keusch) med samma bet.; av omstritt
ursprung
kyssa: fsv. isl. kyssa, bildn. till fsv. kuss,
isl. koss m.; gemens, germ. ord (ty. Kuss,
eng. kiss), sannolikt ljudhärmande, jfr
2 puss
kåda: fsv. kwapa, kadha, isl. kvada, no.
kvåda; nord. ord, avlägset besläktat med
kitt
kåk skampåle; obetydlig byggnad: fsv.
kaker; av lågty. kåk skampåle
kål: fsv. kal, isl. kall; trol. överforneng.
av lat. ca’ulis stjälk, stängel; kålstock
kåldolma (maträtt: köttfärs stekt i
vit-kålsblad): efterleden är turk. dolma
fyllning; som sv. ord känt från 1700-t.;
trol. har rätten och namnet införts
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
