Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kännspak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kännspak
köping
kännspak som lätt känner igen folk; lätt
igenkännlig: fsv. kænnispaker; till
späker klok (se 2 spak)
käpp: fsv. Jcæpper, isl. keppr; gemens,
germ. ord av ovisst ursprung; jfr lågty.
kippen skära
käppi [käpp’i] (en militär huvudbonad
av läder): av ty. Käppi med samma bet.,
besläktat med kappa
kär: fsv. kær, isl. kærr; över mlågty. och
fornfra. cher av lat. ca’rus med samma
bet.
kära klaga: fsv. isl. kara; med urspr,
bet. ’veklaga, skrika, jämra sig’. Härtill
kärande, käromål
käring [tjärr’ing]: fsv. kærling, isl. kerling;
bildn. till karl
kärl (käril): isl. kerald, no. kjeràld;
gammal bildn. till kar
kärlek: fsv kærleker, isl. kærleikr;
sammansättn. av kär och det vid bildande
av abstrakta substantiv mycket
använda lek med grundbet. ’företeelse; gestalt,
utseende*
1. kärna (t. ex. smörkärna): jfr fsv. isl.
no. kirna; gemens, germ. ord, trol.
besläktat med 2 kärna (grädden som
mjölkens kärna)
2. kärna (t. ex. i frukt): fsv. kærne (dat.
ack. kær na), isl. kjarni; gemens, germ.
ord (ty. Kern), besläktat med korn
kärr: fsv. kiær, isl. kjarr, no. kjerr; trol.
med grundbet. ’risigt snår*
kärra: fsv. kærra, isl. kerra, no. kjerra;
gemens, germ. ord (ty. Kärren), av
medeltidslat. carr’us, carr’a med
samma bet.; jfr karet, karriol, karriär
kaross
kärv: sv. dial. tjärv, isl. pjarfr smaklös,
fadd, no. tjerv; gemens, germ. ord med
släktingar i flera andra indoeurop. språk
och med grundbet. ’stel, styv*
kärve: fsv. Tcærve, isl. kerfi, no. kjerve;
av omstritt ursprung
kättare (den, som avviker från en viss
kyrkas lära): fsv. kættare; av lågty.
käte? (ty. Ketzer); ytterst av grek. katharos’
ren. Härtill kätteri; kättersk
kätte: fsv. Jcætte; jfr sv. dial., no. kitte;
möjl. lån från ett lågty. kete hydda,
skjul
kätting: av holl. ketting med samma bet.;
över äldre holl. ketene av lat. cate’na
kedja; jfr kedja
kättja: trol. ombildn. (i anslutning till
f lätt j a) av fsv. kæte ysterhet, lättsinne,
bildn. till kåt
1. käx, kex [käk’s] (ett slags kakor): av
eng. cakes, plur. av cake kaka, samma
ord som sv. kaka
2. käx [tjäk’s] (tarmkäx): trol. av ngt
ord med bet. ’hake’; jfr fsv. Jcækse hake,
no. kjeks krok med skaft; av ovisst
ursprung
käxa: bildn. till sv. dial. käka, no. kjàka
träta, envist säga emot; jfr käke
kö [kö’] biljardkäpp; lång rad av
väntande (stå i kö); eftersta delen av en trupp
(motsats: tät), se 1 tät: av likbet. fra.
queue; av lat. ca’uda svans; stjärt
kök: no. kjøk; av lågty. köke med
samma bet. (ty. Küche); ytterst av
medeltidslat. cuci’na kök, äldre coqui’na,
till coq’uere koka (se 1 koka). Härtill
koksa: sv. dial. kökesa, lån av ett lågty.
kökesche, uttalat kök(e)se
köl: fsv. Mol, isl. kjglr; besläktat med
käl och kälke och med grundbet.
’något krökt’
köld: fsv. kyld, no. kjøld; besläktat med
kall, men med omstridd utveckling
kölna [tjö’lna, tjölina] torkhus för lin,
säd o. dyl.: fsv. isl. no. kylna; ytterst
av lat. cvli’na kök; jfr kulinarisk
kölsvin timmerstockar mitt över kölen
till förstärkning av fartygets skrov: da.
kolsvin; möjl. ombildning av -smil,
-syll. Från nord. språk har lånats lågty.
kilswin (ty. Kielschwein), holl. kolzwijn,
eng. keelson (kelson) med samma bet.
kön: fsv. isl. kyn släkt, art, slag; gemens,
germ. ord, besläktat med lat. gen’us
slag, art (se genus); jfr konung,
kynne, allsköns
köpa: fsv. køpa, isl. kaupa; gemens,
germ. ord (ty. kaufen), trol. bildat till
lat. ca’upo handlande, krögare. Härtill
köp; köpenskap: fsv. køpinskaper; av
likbet. mit. kopenschap; köpslå
underhandla om köp
köping: fsv. køpunger handelsplats; jfr
isl. kaupangr, sammansättn. av köpa
och -angr (fsv. -anger) äng, gräsplats
248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
