Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lav ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lav
ledig
lav: fsv. -laj, no. lav; till sv. och no. dial.
lava, isl. lafa slappt hänga ned
lava: av ital. la’va med bl. a. samma bet.;
av omstritt ursprung
lave (i bastu, över gruvöppning o. dyl.):
fsv. -lavi; ett slaviskt ord (ry. lava
väggfast bänk), närmast lånat från
finskan
lavemang’ insprutning i ändtarmen (för
att framkalla avföring el. för att
in-spruta näring el. kontrastvätska): av
fra. lavement, bildn. till laver tvätta,
skölja; jfr lavera, lavoar, lavendel
laven’del (en prydnadsväxt): av
medeltidslat. lavan’dula; diminutiv till
lavan’da, bildn. till lava’re tvätta (växten
användes vid tvätt och bad); jfr
lavera
lavera överdraga med tunn färglösning:
av fra. laver, egentl, ’tvätta’ (jfr
lavemang, lavendel, lavoar). Härtill
lavy’r lavering, teckning med pålagd
färglösning
lavett’ underlag för kanon: över tyskan
av likabet. fra. Vaffut (best. form)
trä-underlag, stöd, bildn. till fomfra. soi
afuster luta sig mot ett träd; till fornfra.
fust stam, av lat. fus’tis påk, stock
lavi’n snöskred: av ty. Lawine, urspr,
ett schweiziskt (rätoromanskt)
dialektord; bildn. till lat. la’bi falla (jfr
lapsus)
lav’oar tvättbord: av fra. lavoir; av lat.
lavato’rium; till lava’re tvätta (se
lavera)
1. lax: fsv. isl. lax; gemens, germ. ord (ty.
Lachs) med släktingar i baltiska och
slaviska språk
2. lax slapp, lös: av lat. lax’us med
samma bet.
laxa (byggnadsterm): hopfoga bjälkar
genom s. k. laxstjärtar; jfr laxning
laxera: av lat. laxa’re lösa, lossa; till
lax’us slapp, lös. Härtill laxati’v
avförande medel: ytterst av lat. adj.
laxaii’-vus avförande
laxning (ett slags hophuggning av knutar
vid timring): trol. därav, att den ena
änden får form av en (hel eller halv)
laxstjärt
laxöring: se öring
layout [leia’ut] plan för titelsida, annons,
broschyr m. m.: av eng. lay out med
samma bet., egentl, ’utläggning av
mark, planering (av tomt, trädgård o.
dyl.)’
lazzaron [lasaro’n, -å’n] italiensk tiggare:
av ital. lazzaro’ne, bildn. till lazz’aro
fattig och sjuk man; av det bibliska
namnet Lazarus (Luk. 16); jfr lasarett
le: fsv. lea, isl. hlàja; gemens, germ. ord
(ty. lacken, eng. laugk); ljudhärmande
(jfr löje)
1. led (i gärdesgård): fsv. -lip, isl. klid n.
öppning, port; gemens, germ. ord (ty.
[Augen]lied, eng. lid ögonlock) med
urspr. bet. ’lock, täcke, stängsel’
2. led väg (båt-, far-, segelled): fsv. lep,
isl. leiö f. färd, väg, riktning, sätt, no.
leid; gemens, germ. ord; till 1 lida; jfr
annorledes, således m. fi.,
framdeles, ledsaga, leding
3. led (på arm o. dyl.; släktled): fsv.
liper, isl. liör m.; gemens, germ. ord med
urspr. bet. ’böjning’; jfr ledamot,
ledig
4. led (i en trupp): fsv. lidh n.; trol. av
lågty. lit med samma bet. (jfr ty. Glied),
även ’led i kroppen’; egentl, samma ord
som 3 led
5. led elak, ful: fsv. leper, isl. leidr;
gemens. germ. ord (ty. leid, eng. loath);
trol. participialbildn. till en rot med bet.
’skada’ o. dyl.; jfr 1 leda, ledas vid,
less, ledsam, ledsen, läskig
1. leda avsky: bildn. till 5 led
2. leda föra: fsv. lepa, isl. leida; gemens,
germ. ord (ty. leiten, eng. lead),
besläktat med 1 lida
ledamot: fsv. lidhamot led, lem; till 3
led och fsv., sv. dial. mot möte;
mötesplats; alltså egentl, ’ledernas
mötesplats’; till bet. påverkat av lågty.
ledemat, lidmate lem
ledas vid (less vid): se less
ledbrott och ledbruten med armar o. ben
liksom sönderbrutna: till 3 led; jfr
ledvriden, ledlös (dial. lealös)
ledig: fsv. lipugher, isl. liÖugr; gemens,
germ. ord (ty. ledig), bildat till 3 led,
alltså ’som är försedd med leder; böjlig,
smidig’; bet. ’arbetsfri, icke upptagen’
från (låg)ty.
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
