Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - läderlapp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läderlapp
2. länsa
kollidera). Härtill läsion skada: av
likbet. lat. læ’sio
läderlapp flädermus: sv. ord; jfr sv. dial.
läderblacka, isl. leSrblaka med samma
bet. (jfr nattblacka)
lägd sankmark, däld; åkerlinda, igenlagd
åker: isl. lægd f. sänka, lågt läge; bildn.
till låg
läge: fsv. læghe, isl. lægi; bildn. till
ligga (jfr säte till sitta)
lägel kärl, vari dryckesvaror förvaras:
fsv. læghil, isl. legill; av lågty. legel; av
lat. låge’na flaska
lägenhet: av lågty. legenheit (ty.
Gele-genheit), egentl, ’tillfälle’; till lågty.
liggen ligga
1. läger liggplats, bädd: fsv. lægher,
isl. legr; gemens, germ. ord (lågty.
leg er, se 2 läger; ty. Lager, se 1 lager;
eng. lair lya, ide), egentl, ’liggande’;
bildn. till ligga
2. läger fältläger: av likabet. lågty. leger;
samma ord som 1 läger
lägervall (i uttrycket ligga i lägervall):
av lågty. legerwall (egentl, ’lägre kust’)
’strand åt läsidan, på vilken fartyg lätt
kan stranda’, härav ’färofullt läge’
1. lägg ben, benpipa: fsv. lægger, isl. leggr,
no. legg; till samma rot med bet.
’vara krokig’ som 2 lår; jfr ättelägg
2. lägg varv, skift, lag (särskilt i
handskrift el. bok): av likbet. lågty. leg,
verbalsubst. till leggen lägga; se lägga
lägga: fsv. læggia, isl. no. legg ja; gemens,
germ. ord (ty. legen, eng. lay), med
grundbet. ’komma att ligga’; bildn. till
ligga; jfr 2 lag, 2 -laga. Härtill
läggning anlag, fallenhet: till lägga i bet.
’gestalta, utforma’
läglig: av lågty. legelik (väl) belägen;
nära besläktat med ligga
läkare: fsv. lækiare, ombildn. av äldre
lækir (jfr da. læge)\ av okänt ursprung;
möjl. ett gammalt germ. lån från
keltiska språk. Härtill verbet läka: fsv.
lækia
läkt, läkte ribba: ombildn. av lågty.
lethe med samma bet. (ty. Lättchen);
diminutivbildn. till la t ta
läktare: över tyskan av lat. lecto’rium
plats i kyrka, varifrån föreläses ur den
heliga skrift; jfr lektor
läm [lämm] fallucka: isl. hlemmr, no.
levi; trol. samma ord som forneng.
hlemm smäll; alltså ’smäll-lucka’
lämmel: jfr no. lemende, isl. làmingi;
av dunkelt ursprung
lämna: fsv. lif na, limna, isl. lif na bli
kvar; besläktat med leva; jfr bliva,
kvarleva
lämpa (verb): fsv. læmpa, no. lempa;
av lågty. limpen vara passande; göra
passande (jf r f ö r o 1 ä m p a) .Härtill subst,
lämpa: av lågty. limpe med samma bet.;
lämplig: av lågty. limpelik (jfr ty.
glimpflich skonsam)
län: av lågty. Un (ty. Lehn); egentl,
samma ord som lån. Härtill länsman
1. länd bakre delen och sidodelen av
bukregionen: fsv. lænd, isl. no. lend;
gemens. germ. ord (ty. Lende) med
släktingar i flera andra indoeurop. språk
2. -länd, -länt (i sammansättn. hög-,
lag-länd m. fi.): avledn. till land
lända: fsv. lænda, isl. lenda landa; bildn.
till land (jfr anlända)
län deri’ stort gods: av lågty. lenderie,
ty. Länderei med samma bet.; till land
länga: bildn. till lång
längd: fsv. længd; bildn. till lång
länge: fsv. længi, isl. lengi (adv.); egentl,
en form av ett subst, med bet. ’längd’
(ty. Länge); till lång
-länges: se baklänges
längs: av ty. längs, adverbbildn. till
lang lång
längta: fsv. længta, no. lengta; gammal
bildn. till lång (jfr da. længes längta)
länk: fsv. lænker, no. lekk; till en germ.
rot med bet. ’böja’; jfr ty. Gelenk led
länning landningsplats för båtar: sv.
dialektord, motsv. isl. lending med
samma bet., bildn. till lenda lägga till land,
se lända
läns (egentl, en sjöterm): av lågty. holl.
lens tom. Härtill länsa pumpa läns,
tömma: av lågty. lensen
1. länsa (i länsa undan för vinden o. dyl.):
bildn. till läns
2. länsa samling av vid varandra
kopplade timmerstockar: no. lensa; trol.
substitution för ett (nordl.) dial.
länkja kätting
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
