Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - make up ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
make up
mal trätera
tivering av ett adj. med bet. ’passande*
(se mak); jfr 1 maka
make up [mejk-upp’] sminkning: av eng.
make up ordna, sätta i stånd, till make
göra, laga; jfr 3 maka
maklig: bildn. till fsv. mak lugn, ro,
bekvämlighet; se mak
makramé (ett slags flätningsarbete):
ytterst ett arabiskt ord
makrill: trol. av likbet. holl. makreel
makro* (i makrokosmos, -skopisk) stor: av
grek. makros’ stor (jfr mikro-)
makron [-o’-] (ett slags bakverk): av
ty. Makrone; samma ordform som
singularis av makaroner
makt: fsv. makt; av lågty. macht (ty.
Mackt) med samma bet., bildn. till ty.
mogen kunna (se 2 må); jfr 1 mäkta,
mäktig
makulera förstöra (papper); göra ogiltig:
av lat. macula’re göra fläckig; till
mac’ula fläck (jfr mal ja). Härtill
ma-kulatu r trycksaker som användas till
omslag m. m.: över tyskan av
medeltidslat. maculatu’ra
1. mal (en insekt): fsv. møl, mal, isl.
mglr, no. mol; nord. ord, besläktat med
mala. Härtill malfobera impregnera
mot mal, malsäkra: nytt ord, bildat av
1 mal och fobi skräck
2. mal (en fisk): av lågty. mall med
samma bet., äldre wäl; gemens, germ.
och baltiskt namn på målen; samma
ord som 3 val
mala: fsv. isl. no. mala; gemens, germ.
ord (ty. målen), med motsvarighet i flera
indoeurop. språk (lat. moVere mala) och
med grundbet. ’krossa sönder’; jfr
mäld; 1 mal, malm, mjöl, moln,
mulen, mull
mal’aga (ett vin): efter den spanska
staden Malaga
malaj’: ytterst av malajiska maläju
malaki t (ett kopparhaltigt mineral):
bildn. till grek. malakh’e malva
malapropä’ olägligt, olämpligt: av likbet.
fra. mal à propos; jfr apropå
malaria sumpfeber: ital. ord,
sammandragning av ma’la a’ria dålig
(smittoförande) luft; jfr malis
malign [-ling’n] elakartad (om sjukdom,
svulst o. dyl.): av lat. malig’nus med
samma bet., till maVus ond (se malis);
jfr benign. Härtill malignitet
mali s elakhet, förtal: av fra. malice,
av lat. malifia med samma bet.; till
maVus ond, elak (jfr malaria,
malplacerad, malträtera, malör). Härtill
maliciÖ’S försmädlig: av fra. malicieux,
av lat. malitio’sus med samma bet.
malja ring: fsv. malia; över lågtyskan
och forndanskan av lat. mac’ula ögla;
maska; fläck; jfr makulera
mall (ritmall o. dyl.): över holl. och
fornfra. av lat. mod’ulus måttstock; mått;
jfr modell
malle inkråm i bröd (i motsats till
skorpan), det bästa, kärna: sv.
dial.-ord av okänt ursprung. Härtill mallig
dryg, viktig (vard.); malla sig pösa,
yvas
1. malm förstad (i Norrmalm m. fi.):
sv. dial. malm sandig höjd, sandig
skogstrakt, fsv. malmber, isl. malmr; egentl,
sand, sandfält (t. ex. Malmen,
Malmslätt utanför Linköping); jfr ty.
(zer)-malmen krossa; besläktat med mala.
Namnet Norrmalm har bibehållits,
fastän platsen genom bebyggelsen
helt har ändrat utseende och karaktär.
I motsats därtill har "förstäderna"
Södermalm o. Östermalm blivit
uppkallade
2. malm (metallhaltigt mineral): egentl,
’krossat grus, sten, som krossas för
metallens skull’; samma ord som 1
malm
malplacerad olämpligt använd el.
anbragt: bildn. av fra. mal dåligt (jfr
malis) och placer placera (se placera)
malström ström, framkallad av
tidvattnet: av holl. maalstroom; trol. till målen
mala, vrida runt
malt: fsv. isl. no. malt; gemens, germ.
ord (ty. Malz), med urspr. bet. ’något
smält, upplöst’; jfr multna, mälta,
mjälte
malte’ser- (i malteserkors m. fi.): efter
ön Malta i Medelhavet
maltos [-å’s] maltsocker: nybildn. till
malt
malträtera behandla illa: bildn. av fra.
mal dåligt (se malis) och traiter be-
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
