Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - monotype ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
monotype
morkulla
(se mono-) och lat. oc’ulus öga; jfr
okular-; binokel
monotype [mån’åtajp] sättmaskin för
gjutning av lösa typer: av eng.
monotype, bildat av mono- ensam och -type,
efter mönster av li no type m. fi.
monster [mån’ster] (monstrum) vidunder:
lat. moristrum tecken, järtecken;
vidunder. Härtill monströ’s (monstruö’s)
missbildad, oformlig: av ty. monströs,
fra. monstrueux; av lat. monstro’sus;
monstrosite’t vidunderlighet,
vanskap-lighet
monstrans förvaringskärl för hostian:
bildn. till lat. mönstra’re visa; jfr
demonstrera, monter, mönster
monsu’n årstidsvind: av eng. monsoon
med samma bet.; ytterst av arab.
mausim årstid
montage: se montera
monter [mång’ter, mån’ter] (pl. montrar):
utställningsskåp: av fra. montre; bildn.
till montrer visa; av lat. mönstra’re med
samma bet. (jfr monstrans)
montera [mång-, mån-] hopsätta;
infatta: av likabet. fra. monter, även ’stiga
i höjden; bringa i höjden’; bildn. till lat.
mons (genit. mon’tis) berg (jfr
remon-tera, mundering). Härtill montö’r:
av likabet. fra. monteur; montage [-[mån-ta’sj]-] {+[mån-
ta’sj]+} uppsättning m. m.
monumen’t minnesvård: av lat.
monu-meritum minnesmärke; till mone’re
erinra. Härtill monumenta’1 storslagen
mope’d cykel med hjälpmotor: modern
kortform (1952) för mo[torveloci]ped
mopp rengöringsverktyg: av eng. mop
med samma bet.; möjl. av fornfra.
mappe duk
mops: av lågty. holl. mops med samma
bet.; jfr eng. mop grimas. Härtill
mop-sig stursk; moppe: smekordsbildn.
mor: i trycksvag ställning utvecklad
form av moder
moral: av likabet. fra. morale; av lat.
adj. mora’lis, bildn. till mo’s (genit.
mo’-ris) sed (se mores). Härtill moralitet
sedlighet; moralisera predika sedlighet,,
förmana; moralisk; moralist
moras: av lågty. mdras (ty. Mor as’t) med
samma bet.; av romanskt ursprung
(fra. marais träsk); besläktat med
mar-och med lat. mar’e hav
morato’rium betalningsanstånd: bildn.
till lat. mo’ra dröjsmål
morbi’d sjuklig, osund: ytterst av lat.
mor’bidus med samma bet., till mor’bu$
sjukdom
mord: fsv. morp, isl. mord; gemens,
germ. ord (ty. Mord) med talrika
släktingar i andra indoeurop. språk, t. ex.
lat. mor’s (gen. moftis) döden (se
mortalitet), grek. brotos’ dödlig (se
ambrosia); jfr morsk, mörda, myla,
myling
morell’ brunkörsbär: trol. av ital.
morell’o mörkbrun (jfr senlat.
växtnamnet maurella)
mores [-å’-] (goda) seder (i uttrycket lära
någon mores): av lat. mo’res, pl. av mo’s
(gen. mo’ris) sed, bruk; jfr moral
morfe m språkform som uppbär en
betydelse: av fra. morphème, bildat till
grek. morfe’ form, i anslutning till
fonem
morfi’n (ett gift): av fra. morphine;
modern bildn. (1817) till grek. Morjev’s,
namn på sömnens gud, eg. ’formaren
(av drömbilder)’, till grek. morfe’ form,
gestalt (se morfem, morfologi)
morfologi’ formlära (i biologi, geologi,
språkvetenskap): bildn. av grek. morfe’
form och log’os lära. Härtill morfolog
[-lå’g]
morganatisk ingången med kvinna av
lägre stånd: av medeltidslat.
morgana’-ticus; latinisering av något tyskt ord,
motsvarande sv. morgongåva; sålunda:
äktenskap där barnen endast fick
arvsrätt till moderns morgongåva
morgon [mår’gån, mårr’ån]: fsv. morghon,
isl. morgunn; gemens, germ. ord (ty.
Morgen, eng. morning) av omstritt
ursprung; jfr morganatisk, morna
(sig), morse
moria’n neger: över lågty. mörian med
samma bet. av medeltidslat.
maurita’-nus invånare i Mauretanien
morin g förtöjningsring: möjl. bildat till
fra. corps mort med samma bet.
morkulla: till sv. dial. mor skogsmark,
skogbeväxt myr; i ortnamn som Mora,
Hedemora m. fi.; ty. Moor, eng. moor
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
