Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - motett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motett
multe
mo- i motor (-förare, -vagn, -cykel) och
-tell i hotell
motett’ (ett slags kyrklig körsång): av
fra. mötet, bildn. till fra. mot ord; jfr
motto
motion [måtsjo’n) kroppsrörelse;
(riksdagsmans) förslag: äldre sv. mera
allmänt ’förslag’ (t. ex. F. Bremer 1843);
av lat. mo’tio rörelse; till move’re röra
(jfr promovera; motor). Härtill
motionera; motionä’r förslagsställare
moti’v bevekelsegrund; skäl; ämne: av
fra. motif med samma bet.; av lat. adj.
moti’vus rörlig (jfr lokomotiv, mobil,
motion). Härtill motivation drivkraft
(1960-1.)
motor [mo’tår] (pl. moWrer): ytterst av
lat. mo’tor drivare, bildn. till move’re
(perf. part. mo’tum) röra, sätta i rörelse;
jfr mobil, motion, motiv. Härtill
moto’risk; motorisera
motsats: bildn. till motsätta, efter
mönster av likbet. ty. Gegensatz; belagt
från mitten av 1700-1.; se 1 sats
motspänstig: efter ty. widerspenstig med
samma bet., bildn. till ty. Span strid,
oenighet, egentl, ’spänning’; till 1
spänna
mott [-å-] (en insekt): fsv. no. mott (jfr
isl. motti med samma bet.); gemens,
germ. ord (ty. Mötte, eng. moth) av en
rot med bet. ’gnida el. gnaga sönder’
motti [mått’i] inringad fientlig trupp:
av finska motti med samma bet., egentl,
’famnmått för långved (där veden är
liksom inspärrad)’, lånat från sv. mått
motto [mått’o] valspråk: av ital. mott’o,
identiskt med fra. mot ord (jfr motett);
båda av folkl. lat. muttfum mummel
motvilja ovillighet; olust, aversion: till
adv. mot. Härtill motvillig ogärna
(motsats: frivillig, beredvillig)
moussera: se mussera
1. mucka säga emot, bråka, gräla (vard.):
trol. av mit. mucken (ty. mucken) med
samma bet., även: ’knota, knorra’;
ljudhärmande. Härtill muck (i uttrycket
inte ett m.)
2. mucka rycka ut ur militärtjänst
(vard.): från slang o. förbrytarspråk: gå
muck bli fri, komma ut (ur fängelse),
av zigenarspråket mukk fri, lössläppt.
Härtill muck utryckning (vard.)
mudd stickad handlovsvärmare: av sv.
och no. dial. mudd med samma bet.,
även: ’renskinnspäls’; av lapska muedda
päls
mudder (bl. a. i mudderpråm): av lågty.
modder gyttja; jfr modd. Härtill
muddra
muff: av ty. Muff, eng. muff med
samma bet.
muffins (pl.) (ett slags kakor): av
likbet. eng. muffin; av okänt ursprung
1. mugg (ett dryckeskärl): jfr da. och
no. mugge med samma bet.; trol. ett
eng. lånord
2. mugg (viss inflammation hos hästar
och nötkreatur): trol. av da. muk, som
är lånat från lågty. müke med samma
bet.
mula mulåsna: över tyskan av lat. mu’lus
med samma bet.; jfr mulatt
mulatt’: av spanska mula’to, bildn. till
mulo mulåsna; bastard; jfr mula
mule: fsv. mule, isl. muli: gemens, germ.
ord (ty. Maul); bildn. till mu,
härmande kons läte; jfr sur mulen
mulen: fsv. mulin, molin; svenskt ord
(liksom moln; jfr no. mol små spridda
skyar), trol. besläktat med mala och
mjöl
muljera uttala med j-aktigt ljud: av
fra. mouiller, bildn. till lat. molVis mjuk
mull: fsv. muld, isl. no. mold; gemens,
germ. ord (eng. mould), till roten i
mala och mjöl; jfr mylla
mullbänk snusbuss som läggs innanför
underläppen: skämtsam benämning, eg.
’jordbänk, jordvall’
mullbär: trol. av lågty. mörbere med
samma bet.; jfr lat. mo’rum mullbär
mullig: jfr sv. och no. dial. mulla fyllig
kvinna; av ovisst ursprung
mullra: ljudhärmande; möjl. med
ljudomkastning av sv. dial. moria mullra,
vråla
mullvad: bildn. till verbet vada i bet.
gå; sålunda med egentl, bet.
’jordgång-are’; jfr mull
multe (en saltsjöfisk): jfr eng. mullet
med samma bet.; av fornfra. mulet
mulåsna
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
