- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
292

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - musa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

musa

mygg

motsvarighet i flera indoeurop. språk
(lat. mus; grek. inys, se myosotis);
trol. bildat till en rot med bet. ’gnaga’
musa (pl. muser) sånggudinna: av lat.
mu’sa (pl. mu’sæ), grek. mu’sa (pl.
mu’sai), benämning på sångens,
musikens och skaldekonstens (nio)
gudinnor; jfr museum, musik
musaget [-ge’t]: av grek. musage’tes,
namn på Apollon som musernas
anförare

musch liten, svart taftlapp: av fra.
mouche, eg. ’fluga’; av lat. mus’ca fluga
muselma’n: av ty. Museiman; över ital.
av arab. muslimin muhammedaner
musette [mysätt’] (pastoral dans på
1700-t.): av likbet. fra. musette, även
’säckpipa’, eg. diminutiv av fornfra.
muse sång, melodi, av lat. mvfsa (se
musa)

muse’um: ytterst av grek. muse’ion åt
muserna helgad plats (se musa)
musi’k: över ty. och fra. av lat. mu’sica;
av grek. musike\ egentl, ’musisk
(konst)’, bildn. till musa. Härtill
musicera: av ty. musizieren; mu’sikus:
av lat. mu’sicus musikalisk; mu’siker:
musikan t; musikalisk; musikalier (pl.)
musi visk inlagd: till lat. musifvum
mosaik; jfr mosaik

musji’k rysk bonde: av ry. musjik med
samma bet.; till musj karl, äkta man
muska’t (muskatell’) (sött vin med
mus-kotsmak): bildn. till muskot
muskedun’der: av ty. Muskedonner,
om-bildn. (i anslutning till Donner dunder)
av fra. mousqueton med samma bet.,
bildn. till mousquet; se musköt
muskel: över ty. av lat. mus’culus mus;
muskel (muskeln liknade en under
huden springande mus). Härtill
muskulös: över fra. av lat. musculo’sus;
muskulatu r: av fra. musculature
musketerare (musketö’r) [-sk-] med
musköt beväpnad krigare: ytterst av
fra. mousquetaire, bildn. till mousquet;
se musköt

-muskig: se svartmuskig
muskot [mus’kåt] (krydda): över ty.
av medeltidslat. musca’ta (nux)
mysk-liknande (nöt); till lat. mus’cus mysk
musköt [-skö’t, -sjö’t] (ett slags gevär):

över tyskan av fra. mousquet med
samma bet.; av ital. moschetfo, egentl,
’sparvhök* (använd vid fågeljakt); jfr
muskedunder, musketerare
musli’n (en tygsort): över tyskan av fra.
mousseline med samma bet.; av ital.
mussoWno; av arab. musili från Mosul
mussera skumma: av fra. mousser, bildn.
till mousse skum; av lat. muVsa mjöd
musseron [-o’n] (ett svampsläkte): av fra.
mousseron med samma bet.
mussla: av lågty. mussele, muschele (ty.
Muschel); av lat. mus’culus tvåskalig
mussla,; till mus mus, sålunda formellt
samma ord som muskel
must: fsv. muster, moster; över lågty.
must, most av lat. mus’tum vinmust.
Härtill mustig; musteri’
mustang’ enmotorigt flygplan; modern
spårvagnstyp: av eng. mustang, egentl,
’vild häst på prärierna’; av spa. mestengo
med samma bet.

musta’sch: av fra. moustache; av ital.
mostacc’io med samma bet.

1. muta utöva bestickning: fsv. isl.
muta; till fsv. muta gåva; av oklart
ursprung

2. muta (i muta in): av ty. muten ansöka;
bildn. till Mut (se anmoda, 1 mod)

mutation (språngvis uppträdande)
variation hos en art: i denna bet. först hos
holl. biologen H. de Vries (1901); av
lat. muta’tio utbyte; förändring
mutter (skruv-): av ty. (Schraub)mutter
med samma bet.; till Mutter (se moder)
i bet. ’livmoder’

muttra: no. mutra; ljudhärmande
myasteni’ muskelförlamning: modern
bildn. till grek. my’s (gen. myos’)
muskel, eg. ’mus’ (jfr myom) och
asteni

mycel[ium] svamptrådar: bildn. till
grek. myk’es svamp (jfr mykologi)
mycken: fsv. mikin, mykin, isl. mikill;
gemens, germ. ord (eng. much) med
släktingar i andra indoeurop. språk,
t. ex. grek. megaVo- stor (se megafon),
lat. mag’nus stor (se magnat): med
grundbet. ’stor’

mygg: fsv. myg, no. mugg, mygg; samma
ord som eng. midge och nära besläktat
med ty. Mücke och isl. my; trol. av

292

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free