Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - må ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. må
mången
till fornfra. muete uppståndelse, oro;
jakt; egentl, part. av lat. move’re röra
1. må (i må bra o. dyl.): fsv. magha med
samma bet.; samma ord som 2 må
2. må (hjälpverb): fsv. magha (pres.
ma), egentl, ’ha makt el. förmåga,
kunna’; gemens, germ. ord (ty. mogen, eng.
may) med bet. ’kunna, förmå’,
besläktat med makt
måbär (bär av Ribes alpinum): no.
må-bär bär av oxel el. hagtorn; trol. till
fsv. mär mö, jungfru, isl. mmr; se m ö
måfå (i uttrycket på måfå): da. på må og
få; sammansätta, av 2 må (i bet.
’kunna’) och 1 få
måg: fsv. magher, isl. mdgr måg,
svåger, överhuvud ’släkting genom
giftermål’; gemens, germ. ord av ovisst
ursprung
måka: se 3 mocka
1. mål talförmåga; språk: fsv. isl. mål n.,
got. mapl n.; gemens, germ. ord med
urspr. bet. ’församling, överläggning’;
jfr mäla; lågmält; efter-, gen-, till-,
vedermäle; modersmål,/<?/&-,lands-,
tungomål m. fi.
2. mål rättssak: egentl, ’sak, som
behandlas i församling’; samma ord som
1 mål; jfr gemål, giftermål,
slagsmål, spörsmål, målsman
3. mål mått: fsv. isl. mål; gemens, germ.
ord, till en indoeurop. rot med bet.
’mäta’; jfr 4 mål, spannmål och
vadmal. Härtill målfyllig som fyller
måttet, välväxt; undermålig
4. mål måltid: egentl, ’avmätt tidpunkt,
bestämd tid’ (jfr helgsmål,
dröjsmål), samma ord som 3 mål; jfr
måltid; gemens, germ. ord (ty. Màhl, eng.
meal)
5. mål riktning, riktpunkt, avsikt: fsv.
mal märke, riktpunkt, mål; samma ord
som 3 mål; jfr föremål
6. -mål: i flera gamla sammansättningar
förekommer -mål med starkt
avbleknad bet., ung. ’sak’: göro-, klago-,
käromål, dröjs-, slags-, spörs-,
tvistemål, önskemål, gifter-,
skriftermål, trångmål
måla: fsv. mala; av lågty. målen med
samma bet. (ty. målen), till en stam med
urspr. bet. ’tecken, fläck’. Härtill måle’-
risk: av ty. ma’lerisch med samma bet.
målbrott brytning i rösten hos ynglingar
och flickor i mognadsåldern: se 1 mål
och 1 brott
målför som har lätt att tala, talför;
målföre talförmåga; sätt att tala,
dialekt: av 1 mål och 1 för, 1 före
målro underhållning under måltid,
bords-samtal: sammansätta, av 4 mål (med
ngn inblandning av 1 mål) och 3 ro i en
äldre bet. ’tidsfördriv, förlustelse, nöje’
målsman: eg. ’den som för någons talan
(mål) inför rätta’; till 2 mål
måltid: av lågty. måltid (ty. Mahlzeit)\
till 4 mål
1. mån (i uttryck som i någon mån):
fsv. mun, mon vilja, önskan; förmån,
glädje; skillnad; vikt, värde, isl. munr;
germ. ord med grundbet. ’sinne, tanke’,
besläktat med minne; jfr förmån,
hårs-, prut-, jord-, mannamån; 2
mån, månde, månne
2. mån (i uttryck som vara mån om ngt):
sv. (och östno.) uttryck, känt från o.
1700; egentl, samma ord som 1 mån;
det opersonl. mig är mån (för mig är
önskan) har utbytts mot jag är mån,
varvid subst, kom att uppfattas som
ett adj. ord. Härtill måna om vårda
månad: fsv. manaper, isl. manadr;
gemens. germ. ord (ty. Monat, eng. month),
bildat till måne. Härtill måna’tlig
måndag: fsv. manadagher, isl. mdnadagr;
gemens, germ. ord (ty. Montag, eng.
monday), översätta, av lat. di’es Lu’nce
månens dag
månde (hjälpverb): fsv. monde,
imper-fekt av mon (pres.) månne, torde, skall
(se månntro), isl. mun skall;
hjälpverb, till sitt upphov samma ord som
fsv. mona minnas; tänka på (se 1 mån);
jfr månne
måne: fsv. mane, isl. mani; gemens,
germ. ord (eng. moon; jfr ty. Mond)
med nära släktingar i andra indoeurop.
språk, bl. a. lat. me’nsis månad; jfr
månad, måndag
mången: fsv. mangin, av mang-en
mången en; neutr. mångt (och mycket),
pl. många, av fsv. mänger mången;
gemens, germ. ord (ty. mancher, eng.
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>