Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mör ... - N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mör
naken
mör: fsv. mør, isl. meyrr, no. møyr; av
okänt ursprung
mörda: fsv. myrpa, isl. myrda; bildn.
till mord
mör ja: fsv. -myria, no. myr ja; besläktat
med mur ken, alltså med urspr. bet.
’något krossat’
mörk: fsv., isl. myrkr, no. myrk; gemens,
germ. ord, till en indoeurop. rot med bet.
’lysa svagt, skimra’. Härtill mörker: fsv.
isl. myrkr
mörsare (ett slags kanon): av ty. Mörser
mortel; mörsare
mört: fsv. myrter (jfr isl. murtr, no.
murt); möjl. besläktat med mörk
möss (pl.): se mus
mössa: av lågty. müsse, mütze (ty.
Mütze); av medeltidslat. almu’tia
korpälsmössa; trol. ytterst ett arabiskt
ord
möta: fsv., isl. møta; gemens, germ.
ord (eng. meet), bildn. till mot i bet.
’möte’
möte: fsv. isl. møti; bildn. till mot möte
N
nabb (nabbe) spets, tagg: fsv. -nabber,
fornno. -nabbr, nabbi, no. nabbr nabbe
spets, udde; besläktat med näbb och
sv. dial. nä v näsa, spets
na’bO granne: fsv. naboe, isl. ndbüi;
sammansättn. av nä- nära (jfr 1 när
och ty. nahe) och böe bebyggare (se
2 bo, åbo)
nabob [nabå’b, na’båb] mycket rik man:
av eng. nabob, ytterst från arab. nawäb
(pl.) ställföreträdare; urspr, ståthållare
under stormogulväldet, sedan under
Ostind. kompaniet
na’chspil friare fortsättning på en fest,
eftersläckning: av ty. Nachspiel, egentl,
’efterspel’
nackdel: av ty. Nachteil med samma
bet. (bildat i motsats mot Vorteil
fördel); jfr fördel; nachspil
nacke: fsv. nacke, isl. hnakki; gemens,
germ. ord (ty. Nacken; jfr eng. neck
hals) av omstritt ursprung
na’dir punkt på himlavalvet, rakt
motsatt zenit; ytterst av arab. nadir
motsatt
nafsa: bildn. till 2 nappa; jfr rafsa,
krafsa m. fi.
nafta bergolja: av grek. naftha; trol.
ytterst ett arab. ord. Härtill n af tal i’ n
I. nagel (på finger el. tå): fsv. isl. nagl;
gemens, germ. ord (ty.Nagel, eng. nail)
med talrika släktingar i andra
indoeurop. språk, bl. a. lat. ung’uis nagel
2. nagel spik, bult: trol. lån av ty.
Nagel spik, egentl, samma ord som 1 n
a-gel; inhemskt är däremot fsv. naghle,
isl. nagli spik, bildn. på 1 nagel; jfr
nejlika, varnagel. Härtill trol.
uttrycket nagel i ögat (efter 4 Mos. 33: 55)
nagelfara: no. naglefara; egentl, ’pröva
med nageln’
nageltrång: till fsv. prång trängsel;
trångmål; behov, sv. dial. trång brist, behov,
isl. prqng; gemens, germ. ord (ty.
Dräng), besläktat med adj. trång och
tränga
nagga: no. nagga gnaga, äta; plåga;
till ett verb isl. no. naga gnaga (ty.
na-gen med samma bet.)
nai’v barnslig, okonstlad: av fra. naif;
av lat. naWvus ursprunglig, naturlig, till
na’tus födelse (jfr nation). Härtill
naivite’t naturlighet; enfald: av fra.
naiveté, av lat. nati’vitas, urspr,
’födelse’ (jfr nativitet); naivis’m
naja [naj’a] binda fast med smäckert
tågvirke: av höll. naaien, egentl,
samma ord som ty. nähen sy (jfr nål)
naja’d (ett slags vatten väsen): över fra.
naiade av grek. plur. Naiad’es,
vattennymfer i inlandsvatten
naken: fsv. isl. nakinn, no. naken; med
annan ändelse fsv. nakudher, isl.
nøk-kvidr, en sidoform som återfinns i
andra germ. språk (ty. nackt, eng. naked)
och har motsvarighet bl. a. i lat. nu’dus
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
